Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 83. 18 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899.
\
INGENIOR MALLET. GREFVE CASTILLON.
PARISISKA LUFTSEGLARE. TECK-
NING FÖR IDUN AF THEODOR
LINDRLOM.
M
AN SKULLE väl knappast tro, att det stun-
dom kan vara svårare att träffa en i Paris
bosatt luftseglare än att fä fatt i honom i
Sverige, när ödet och vinden fört honom in öfver
våra kuster. Jag har läst i svenska tidningar in-
terviewer med monsieur Mallet och grefve Castillon
de S:t Victor, publicerade dagen efter deras ned-
stigande i Västerviksnejden. En journalist reser
ned från Stockholm på natten, söker upp de båda
herrarne på morgonen, telegraferar sin artikel, och
på eftermiddagen läser man i vår hufvudstad en
skildring af den luftfärd, som lyktats dagen förut.
Om jag till fots tillryggalägger vägen mellan
mitt hem och herr Mallets bostad här i Paris, så
behöfver jag knappast mer än 25 minuter, och en
droska hinner dit på hälften af denna tid. Grefve
de Castillon bor uppe i Champs Elyséeskvarteren,
och jag får nog räkna en halftimme till hans hem,
ifall jag åker. Man finner att distanserna äro be-
tydligt kortare än mellan Stockholm och Västervik.
Likväl måste jag använda nära på två dagar för att
hitta de båda luftseglarne. Och ändå befunno de
sig icke i luften, utan på terra firma, icke fjärran i
någon landsort, utan i eller alldeles invid själfva
Paris.
Iduns läsare skulle helt visst finna endast ett
måttligt nöje af en beskrifning öfver min odyssé i
alla riktningar, mina spaningar efter de båda älsk-
värda herrar, som gjorde våra småländska bygder
en fransk visit i förra veckan. I stället skall jag
meddela dem några intryck från mitt samman-
träffande med dem och därjämte några faktiska
upplysningar, ägnade att förklara de illustrationer
de finna i föreliggande nummer.
Redan de olika stadsdelar, där de båda luft-
seglarnes hem äro belägna, gifva en föreställning
om den klyfta, som i socialt hänseende skiljer dem
åt. Monsieur Maurice Mallet, arbetsmänniskan, som
mognat till en viljestark man under en från tidi-
gaste år utkämpad lefvebrödsstrid, har sökt sin
bostad högt uppe på Montmartre midt bland dessa
tusende bröder i det hårda arbetet och i försakel-
sen, bland denna böjda, men sega och resignerade
befolkning, som Paris hyser, utan att känna. I rue
Lepic 63, hundra steg från Nils Forsbergs idylliska
trädgård och friluftsatelier, bebor herr Mallet en
anspråkslös våning fyra trappor upp.
Madame kommer själf och öppnar. I ingeniörens
arbetsrum öfverlägga vi en stund om möjligheterna
af att träffa honom. Denna rigoröst enkla interiör
talar om ett lif utan fordringar på lyx, utan behof
af estetiska distraktioner, ett lif helt ägnadt åt en
alla krafter uppslukande verksamhet. På arbets-
bordet och väggarne ritningar till ballonger, kartor
öfver företagna eller projekterade resor, en mängd
diplomer m. m. Allt syftar på yrket.
I detta rum bor en personlighet, som är en pro-
dukt af den tredje republikens arbetsanda, denna
demokratiska makt, som midt under alla partilidel-
sernas stormar, alla de politiska skolornas samman-
drabbningar med hvarandra, alla revolutionsansat-
ser lyfter och bär Frankrike öfver afgrunderna,
och som skyddar nationen från att sjunka tillsam-
en liten,
ända ut i
liten herre,
skospetsarne
mans i den indolens,
hvilken man är så benä-
gen att spåra hos de ro-
manska folken.
Grefve de Castillon
de S:t Victor däremot har
en magnifik ungkarlsvå-
ning i rez-de-chaussén n:r
74 avenue Marceau all-
deles i närheten af
Champs Elysées. I sa-
longen, där han tar emot
mig och presenterar mig
för sin vän, grefve Plenry
de la Vaulx, i likhet med
comte de Castillon en af
de djärfvaste och skick-
ligaste amatöraeronauter
biand det unga Frank-
rike, råder en dämpad,
men solid lyx. Familje-
porträtt blicka stolta, men
älskvärda ned från sina
upphöjda platser. En ko-
kett rococcomöbel, ett
par små Watteau på en
läcker skärm, några pom-
pösa David i kostbara
kopparstick, en unik va-
pensamling. Och i den-
na aristokratiska milieu
ytterligt chic från fotabjäll
en ung och lifskraftig Soto
BALLONGEN CENTAURE, SOM
GJORDE RESAN PARIS—
VÄSTERVIK.
Major med ett par lifliga,
muntert spelande ögon,
en nätt mustasch, två
rader hvita tänder och
den parisiska älskvärd-
heten i sin bästa form,
sådan man endast finner
den i »le vrai monde».
Här är jag bland or-
leanister.
De båda unga gref-
varne hade icke behöft
omtala, att grefve de
Dion, hvars namn på se-
nare tid städse figurerat
vid händelser, som ställts
i samband med den nu
inför riksrätten dragna
rojalistiska komplotten,
är president i deras luftseglingsklubb. Jag visste
förut eller rättare sagdt jag kände instinktivt,
att jag hade att göra med »konungens» vänner.
Grefve de la Vaulx, en reslig, bredaxlad »beau
garçon», raka kontrasten till sin lille spenslige vän,
berättar mig, att en skildring af grefve de Castillons
och M. Mallets resa just stått att läsa i förra afto-
nens nummer af Le Soir. Artikeln var skrifven af
grefven själf. Ytterligare en bekräftelse. Försänk-
ningar hos det kanske argaste nationalistiska organ !
Aha! Situationen var klar.
Gudskelof att man numera lean undgå att tala om
Dreyfusaffären 1 Och att vår konversation kunde röra
sig i friare rymder, där man ej behöfver känna sig
inklämd mellan två politiska partier, som rifva ut
ögonen på hvarandra!
Vi begynte sålunda tala om luftresor.
»Oh, jag som trodde så säkert,» utropar grefve
de la Vaulx, »att jag hade eröfrat vår vandrings-
pokall Förra året, just vid denna tid, gjorde jag en
luftfärd tillsammans ined M. Mallet med hans bal-
long Volga. Vi voro 1872 timmar i luften och stego
ned vid en liten by, Reizow, på gränsen mellan
Mecklenburg och Pommern. Det var en härlig färd.
Under natten månsken och ett regn af stjärnfall.
Men de Castillon var styfvare. Tjugutre timmar i
rymden — och pokalen har gått mig ur händerna!»
Den lille grefve de Castillon 1er belåten och
förklarar meningen med och målet för Aëro-Clubs
verksamhet. Han är en af denna aristokratiska
klubbg stiftare. Den är ännu helt ung, endast ett
år gammal, men den räknar redan 300 medlemmar.
Jules Verne har skrifvit en roman, som skildrar
en luftfärd på tre veckor. Nåväl Aëro-Club vill söka
i praktiken förverkliga denna författarefantasi. Den
är nöjd, om den att börja med kan realisera en bal-
longfärd på tre dagar. Man har hunnit så långt,
att man kunnat stanna uppe 36 timmar. Den fär-
den företogs för ett par år sedan från Paris. Ned-
stigningen skedde i närheten af Wollern i Böhmen.
Det] är ett rekord. Ballongen Ville d’Orléans, förd
af Rolliet och Baitiers, som under Paris belägring
1871 drefs upp till Norge, hade endast hållit sig i
rymden 21 timmar, och nu kommo som sagdt M.
Mallet och grefve de Castillon med sina 23 timmar.
Och så berättade de båda herrarne om den stora
aéronauttäflingen, som i somras anordnats af Aëro-
Club. Sex ballonger stego den 12 sistlidne juni
upp från Tuilleriträdgården. Alla voro af ingeniör
Mallet förfärdigade för klubbens räkning. Den gån-
gen förde grefve de La Vaulx den ballong, Le Cen-
taure, hvilken nyligen gästade Sverige. Det var den
största af alla. Hans vän, grefve de Castillon de
S:t Victor, förde ett mindre luftskepp med endast
650 kub.-meters gasbehållare. Men icke desto min-
dre höjde den sig redan från början öfver Volga,
den näst största ballongen, och följde tätt efter de
La Vaulx’ Centaure, ända till dess de samtidigt
sänkte sig. De båda vännerna lyckades ej besegra
hvarande.
Sa spåkade vi bort en angenäm förmiddagsstund
och stämde möte på eftermiddagen i M. Mallets
atelier vid rue Desloys uppe på Montmartre.
Där var väl tillbommadt, det vill jag lofva. Ett
CENTAURE UNDER TILLVERKNING PA INGENIOR MALLETS BALLONGFABRIK I PARIS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
