Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 92. 18 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i LLXiSTRERAD taTI DN ING
HEnnET
FÖR • KVINNANMOCH
’W’’
mm
Sm»
mm
mmzst
N:r 92 (667). LÖRDAGEN DEN 18 NOVEMBER 1899.
12:te Årg.
PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR:
Idun ....... ................................... KR’ -
Iduns Modetidn.med plan-
scher OCH HANDARB. — » 5: -
Iduns Modetid. utan pl. » 3: -
UTGIFNINGSDAGAR :
HVARJE
ONSDAG OCH LÖRDAG.
REDAKTÖR OCH UTGIFVARE :
FRITHIQF HELLBERG
TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2—3.
BYRÅ OCH EXPEDITION :
KLARA S. KYRKOGATA 16, 1 TR
ÖPPNA KL. 10—5.
KOMMISSIONÅRER
ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÄ ALL-
DELES SÄRSKILDT FÖRMÄNL. VILLKOR.
lösnummerpris: 8 ÖRE. Redaktionssekr. : JOHAN NORDLING. ALLM- TEL- 61 47- RIKS 1646.
Stockholm,
Iduns Kungl. Hofboktryckeri.
:mß(- • . t- -
mmâï.
cv-|>
H
’**•» am« ■■■***&*m*.
PRINS CARL, PRINSESSAN INGEBORG OCH PRINSESSAN MARGARETA.
EFTER EN NYTAGEN FOTOGRAFI AF K HOFFOTOGRAFEN L. LARSON.
SVARTA TAFLAN I BARNKAM-
MAREN.
N SOLIG SEPTEMBERDAG voro vi
ute på en tripp på en dag. Vi hade
matsäck med oss och sökte härbärge
för ett par timmar i skolhuset i byn.
Lärarinnan tog med mycken vänlighet emot
vi voro skolfolk vi också — och vi fingo
upp kalaset på katedern i småskolan.
oss —
duka
Mycket hade vi strapatserat på morgonen, och
hungriga voro vi, och därför drog frukosten
ut tämligen länge. Min lilla pilt, som är 5 1/ä
år, samt en skolungdom på 7 vårar blefvo
serverade före de äldre. När de blifvit mätta,
blef dem tiden för lång. De reste sig från
sin bänk och började smått förflytta sig i
rummet i det omedvetna hoppet att göra nå-
gon upptäckt
Borta i hörnet stod svarta taflan. Gustaf,
min lille pilt, stannade framför den med hän-
derna på ryggen. Taflan såg respektingifvande
ut, där den hvilade på sitt solida fyrbenta
staffli. Nedre kanten var knappt en aln från
marken, den öfre visst tre alnar därifrån.
. Axel tog en kritbit och drog så sakta ett
streck. Gustaf tog sig en och gjorde tveksam
ett litet försök. Det slog väl ut. Isen var
bruten. Det första strecket efterföljdes af ett
andra, ett tredje o. s. v. Båda de små ar-
betarne stodo inom kort tysta och småleende
fördjupade i sitt arbete. På hvar sin halfva
af taflan ritade de figurer, underliga, svåra att
tyda, men för dem begripliga och lefvande.
Först var handen dröjande och kritan gick
ojämnt och långsamt fram öfver taflan, men
allt säkrare blef handen, allt fastare fördes
kritan.
Då var det, jag kom på den idén att sätta
in en svart tafla i biblioteket där hemma, och
nu tronar den där på sitt trebenta staffli.
På grund af missförstånd gjorde snickaren
bara tre ben, hvilket icke är lämpligt, ty taf-
lan bör ha så säker jämnvikt som möjligt.
När taflan kom, hade Gustaf redan krupit
till kojs. De stora bröderna, latinarne, voro
de första, som fingo se den. Först blefvo de
litet häpna öfver att se busen dyka upp inom
hemmets råmärken, men sen tog en af dem
en kritbit, och på en liten stund hade han
ritat taflan full. Gustaf skulle få dubbel fröjd
följande morgon.
Mycket var där ock att skåda. En indian
körde i vild fart på en cykel öfver en bro.
Lyktan på cykeln kastade en ljusflod framför
sig. Efter indianen kom en tjock polis med
arresteringsordern i handen. Under hron rodde
en lärd professor i en liten båt. Med bakåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
