Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 93. 22 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÏDUN 1899.
— S’ —
–«€ t v -à ’ -i
fiêSHKÈ
kvlss si Bsgffiï 3"
Bl Sup Bl » i
flf BfN ■■ :ÏJ !
Cl w/plpy * a■• ■–■
ÿîJigâP
såf
«*3S
W&ÉwiSå
Üjgüjs
Ü«
STtV
■’xH’ ;
VALDEMARSUDDE, PRINS EUGENS NYINKÖPTA VILLA PÅ DJURGÅRDEN.
1. FRÅN SJÖSIDAN. 2. ENTRÉEN. 3. FRÅN TRÄDGÅRDEN.
skratt är så friskt och oskyldigt, medan hennes
ögon tala ett språk till honom, som icke så
litet förvånar och nästan förvirrar honom. Det
är, som begärde dessa ögon något af honom,
som väntade de något af honom. Och de ha
sett hvarandra för första gången i dagi
Han kan inte slita sig från henne. När han
ej kan få dansa mera med henne, håller han
sig i hennes närhet, står bakom hennes stol,
och mellan danserna slår han sig ned vid
hennes sida.
Före supén är det en tämligen lång pans,
då det icke dansas. Under den har han lyc-
kats uppsöka en undangömd vrå i ett af andra
gäster öfvergifvet kabinett, där en soffa klämts
in mellan höga palmväxter, och där ett dra-
peri skyddar dem för nyfikna blickar. Där rår
han för en stund om henne alldeles ensam.
Hon talar med honom, fritt och otvunget, om
sitt hem, sina föräldrar, sina syskon, sin tant,
som i dag fört henne ut i »världen», och om
det nöje hon väntar sig af vinterns festligheter.
Hon frågar, om inte han också tycker, att det
är roligt att dansa.
»Nej, inte nu mera — i afton har jag blott
dansat den enda valsen med er — annars har
jag lagt bort det.»
»Ni vill kanske redan anse er som en gam-
mal ungkarl — ur dansen?»
Han ser förvånad på henne, som hade han
ej förstått henne. Men plötsligt förändras hans
ansiktsuttryck, och där kommer något ljust
och varmt i hans ögon, medan han småler.
Hon visste alltså intel Hon trodde . . . Detta
förklarar hela hennes väsen mot honom, och
som han är mycket erfaren, börjar han förstå
så mycket, så mycketl En svag röst i hans
samvete säger honom, att han bör upplysa
henne, nu genast, utan uppskof. Men en annan
starkare röst säger frestande, att hon är så
förtjusande, att han inte kan säga det — —
bara denna enda afton — i morgon får hon
ju veta detl Och sedan skall den dunsta bort,
denna enda aftons känslostämning 1
Hans arm hvilar på soffkarmen bakom hen-
nes rygg. När hon lutar sig bakåt rör hennes
blottade skuldra vid hans rockärm, och hon
sluter sina ögon, lycklig öfver att vara honom
så nära. Så lyfter hon dem åter upp till hans
ansikte och säger, i det hon 1er:
»Vet ni, en zigenerska spådde mig, innan
jag for upp till Stockholm —■ och hon spådde
sant 1 »
»Hvad var det då?»
»Det får ni inte veta.»
»Inte? Ajo, gör mig till er biktfar i dag
och sedan hela vintern — jag är gammal nog
därtill ...»
»Nej, nej, inte i dag, men kanske ... en
dag, när ...»
Hon fullbordade ej meningen högt, men
hennes läppar rörde sig sakta, i det hon tyst
för sig själf tillägger: »den dag ni säger, att
ni älskar mig ...»
Han ser på henne, och han blir så vek om
hjärtat, att tårarne vilja stiga upp i hans ögon.
Han önskar. . . ja, hvad önskar han egentli-
gen . . . hvad kan han väl önska?
Hans röst blir allt innerligare och allt mera
smekande, äfven vid de obetydligaste ord. Han
försöker att icke säga för mycket, men hon
lägger sin egen tydning öfver allt. Han för-
står, att detta skälfvande och jublande lilla
flickhjärta ger sig hän åt honom.
Hon bär en garnering af lefvande rosor,
som är fästad på ena axeln ned till bröstet.
Han ber om en af dessa blommor. Hon lös-
gör den och fäster den med darrande fingrar
vid hans bröst. Han fattar hennes hand och
kysser den, en, två, flere gånger. I detsamma,
ljuder order genom alla rummen, att supén
är serverad. Han reser sig hastigt och bjuder
henne armen och för henne ut till matsalen .. .
Gästerna troppa af nedför den breda, matt-
belagda trappan, som leder till vestibulen.
Hennes arm hvilar åter i hans, i det han för
henne ner, och framför henne går tanten vid
en gammal ordensprydd herres arm.
Någon bakom dem lägger sin hand på gref-
vens axel och en klar, högljudd röst ropar:
»God afton, X . . ., jag har förgäfves sökt
att få fatt i dig i afton — du har’ antingen
varit upptagen eller alldeles försvunnen — jag
har hälsningar till din hustru från hennes fa-
milj i Danmark, som jag ville personligen
framföra. Är din fru grefvinna ännu lika klen
eller tar hon mot besök?»
Om grefven hade kunnat lägga sin hand
hejdande på den talandes mun, skulle han
gjort det; men det skulle i alla fall varit för
sent, sedan ordet var uttaladt. Han mumlar
något otydligt till svar, medan den arm, som
nyss hvilat så förtroendefullt på hans, hastigt
sliter sig lös. Han vill säga något, men när
hans ögon möta hennes, blir han förstummad
inför den dödliga blekhet, som spridt sig öfver
hennes drag. Hennes ögon flamma, hennes
läppar darra konvulsiviskt, men där har med
ens kommit något stolt, drottninglikt öfver
henne — hon har liksom vuxit och bär sitt
hufvud högre. Den blick, som möter hans, är
full af förakt, hennes fingrar gripa om rosen
vid hans bröst, och hon kastar den för sina
fötter och trampar på den. I nästa ögonblick
har hon glidit från honom, och han gör intet
försök att upphinna henne i trängseln . ..
VÅRA ILLUSTRATIONER.
TjiN NY FURSTEBOSTAD 1 DJURGÅRDEN blir
den af prins Eugen nu inköpta Valdemarsudde,
hvarifrån vi i dagsnumret meddela ett par, tre af-
bildningar. De måleriska små byggnaderna komma
tills vidare ej att undergå någon förändring, ej hel-
ler skall något nytt hus nu uppföras, utan ämnar
prinsen bebo en å området befintlig byggnad.
Valdemarsudde är med sin belägenhet vid stora
segelleden, som bekant, en af Djurgårdens vackra-
ste punkter och ännu oberörd af det nydaningsar-
bete, hvilket mer och mer börjar göra sig märkbart
äfven bland Djurgårdens lunder.
FRANZ BERWALD.
»ESTRELLA DE SORIAS» KOMPOSITÖR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
