Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 99—100. 13 december 1899
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I DUN 1899. — 6 —
A. Blomberg foto.
I DE SJUKA BARNENS
’■
utom är föreståndarinnan direktionens hög-
ra hand i administrativa och andra ange-
lägenheter, hon skall med ett ord ordna
alla de detaljer, af hvilka anstaltens vid-
lyftiga mekanism består.
I snart ett kvartsekel har fröken Brodin
tillhört sjukhuset i denna, maktpåliggande
egenskap, och Idun anser sig därför ej kun-
na lämpligare afsluta dessa rader, än genom
att framhålla, huru hon är en af de många
goda krafter, som nu begynna en ny kär-
lekstjänsternas æra inom murarne af den
ståtliga byggnad, som på sin framsida i
gyllene bokstäfver bär inskriften: Kron-
prinsessan L ovisas vårdanstalt
för sjuka barn.
E. H.
VÅRA ILLUSTRATIONER.
T?N FLYTTAD KYRKA. Andra söndagen i adventet
invigdes af biskopen i Strängnäs stift Ullman kyrkan
i närheten af Laxå järnvägsstation i Nerike. Det in-
tressanta templet, som är bortåt trehundra år gammalt
och rikt på gamla målningar och vapensköldar, hade
förut sin plats en half m’il därifrån vid Bodarnesjön
på gränsen mot Västergötland. Laxå stations-, bruks-
och fabrikssamhälles snabba tillväxt gjorde dock det
långa, afståndet till kyrkan mycket kännbart, och så
beslöts, att den skulle rifvas och åter uppföras när-
mare stationen.
Bilden visar den gamla spånklädda kyrkan- på dess-
gamla plats.
*
"UTGTOBIA REGIA, den underbara jättenäckrosen,
fanns nyligen, sådan den ter sig i Helsingfors
botaniska trädgårds Victoria regia-hus, afbildad i idun.
Ku skola.inom en ganska snar framtid äfven Stock-
holms invånare blifva i tillfälle att få taga den här-
liga blomman i betraktande, enär ett Victoria regia-
hus, af hvilket vi i dagsnumret meddela en afbild-
ning, nu står färdigt i Bergianska trädgården vid
Albano. När nästa sommar kommer, skall därute på
bassängernas vattenspeglar den väldiga rosen öppna
sina kalkar och tjusa människorna med sin skönhet.
IDUNS JULNUMMER
som i år, under rubriken »Från samhä 1-
lets höjder», i ord och bild bjuder på
en serie skildringar från den högsta socie-
tetens lif, expedieras till alla våra prenu-
meranter i slutet af innevarande vecka. I
nä^ta vecka, veckan omedelbart före jul,
sammanslås bägge veckonumren till
ett stort och vackert nummer
med öfv ervägan de julinnehåll,
hvilket kommer våra läsare tillhanda i slu-
tet af veckan. Detta nummer, som kommer
att tryckas på bättre och dyrbarare pap-
per än^ det hittills använda, vill utgöra ett
prof på, huru Idun från och med nästa år
kommer att te sig. På grund af från otaliga
palats: köket.
håll framställd önskan och efter moget öf-
vervägande ha vi nämligen beslutit att då
sammanslå veckans båda nummer till ett
enda stort och gediget nummer med fre-
dagen till utgifningsdag, hvarigenom åt-
skilliga stora fördelar vinnas för vår läse-
krets. Se för öfrigt närmare härom och om
Iduns planer för nyåret i vår i julnumret
inflytande anmälan!
Stockholm den 13 dec. 1899.
Iduns Redaktion.
GODA RÅD ÄRO BILLIGA.
H
ÄROM DAGEN, just då jag slagit mig
ned vid min vanliga stoppning af de
strumpor, som mina fyra lefnadsglada vildba-
sare under den föregående veckan flitigt nött
hål på, ringde det, och in trädde varm och
andfådd en af mina goda vänner. Det var
sällan hon hade tid att besöka mig så där på
blanka förmiddagen, och mitt ansikte måtte
ha förrådt min öfverraskning, ty efter att ha
hälsat på mig, utbrast hon: »Ja, kära Mathilda,
sannerligen var jag icke så i behof af litet
hjälp, att jag måste titta upp till dig. Kan
du tänka dig, att i dag får jag bref från
B, Linders foto,
LAXÅ KYRKA,
Marie-Louise Bergström, du vet, på Granhult,
med kommission att köpa böcker till julklapp
åt alla åtta barnen, så där en femton, sexton
stycken böcker, du. Och naturligtvis vill hvar
och en ha något riktigt utmärkt roligt och
lämpligt! Pojkarna hade bedt Marie-Louise
skrifva och säga, att det skulle vara »stiliga»
böcker eller »styfva», jag minns inte riktigt,
och Eva, du vet, 14-åringen hälsade, att tant
- Hilda vore rar, om hon skickade en bok, som
inte vore så vanlig och inte med någon gam-
mal, fånig kärlek uti, ntan hälst som Kiplings
Djungelboken eller Onkel Toms stuga, inte
dem förstås, för dem har hon läst, men lika
bral^ Och hvad skall jag ta mig till, kan du
begripa det? Jag har inte tid att läsa igenom
alla barnböcker, som strömma nt i boklåds-
fönstren vid julen, jag, som är så öfverhopad
med extra arbete då. Och så pass mycket
karaktär har jag då, att jag inte vill skicka
barnen pa Granhult något strunt eller kanske
ännu värre. Ja, du skrattar du, men jag vet
mig ingen lefvande råd. Nu tro de, förstås,
därnere på landet, att det är bara att gå och
fråga i bokhandeln — jo, pytt också! Inte kan
man väl begära, att boklådsherrarna ska ha
läst alla sagor och indianhistorier och Alcotts-
böcker häller, och för resten är det inte alls
de, som skola ha böckerna, de vilja bara
sälja, del»
Jag hade småleende hört på min stackars
bekymrade vän och frågade henne nn, hnr
snart böckerna skulle skickas.
»Ja, det blir förstås inte förr, än att de
komma till jul, men jag får väl börja strax,
ty annars hinner jag inte titta på alla, och
då kunde de kanske gå miste om någon rik-
tigt bra,» sade Hilda med komisk fasa.
Jag skrattade. ȁhnej, var lngn du. Vet
du, hvad Fredrika Bremerförbundet är?»
Min vän nickade bifall.
»Har du hört talas om ’Bokkommittén’ i
det förbundet?»
Hilda visste inte riktigt, men jag såg, att
hon inte hade reda på den, hvarför jag om-
talade för henne, huru en afdelning af detta
omfattande förbund gjort till sin uppgift att
genomläsa, granska och ordna årets barn- och
ungdomslitteratur. »I medlet af december öpp-
nas å Fredrika Bremerförbundets byrå, Drott-
ninggatan 54, en utställning af detta årets
boknyheter, och dit kan du gå och välja utan
besvär riktigt roliga bland goda, för olika åldrar
afpassade böcker, och sedan rekvirera dem
från bokhandeln,» sade jag.
Min vän såg betydligt lättad ut, men sade
med någon tvekan: »Men tror du, att det
verkligen går an att så där tränga sig på och
göra folk besvär?»
»Ja, det gör det visst — då dessa snälla
människor en gång gjort sig besvär att genom-
läsa och granska dessa många till jnl utkom-
mande böcker, så tycka de nog om att se
andra ha någon nytta af deras arbete
med,» sade jag, »och för resten har jag varit
där själf ett par gånger och blifvit mycket
älskvärdt bemött. Gå dn bara, kära Hilda,
och tala om saken för andra med.»
Min vän fann, att hon inte hade längre tid
att dröja, och tog på sig kappan med betyd-
ligt gladare uppsyn, än då hon kom, och just
som hon var i dörren, sade hon: »Vet du,
Mathilda, att nog är det bra snällt af de där
fruarna och fröknarna att ha så där mycket
besvär — tänk, om människor visste litet mer
om den saken, så blef väl byrån belägrad.»
»Tala om det,» sade jag.
Och nu kommer Hilda säkert upp före jnl
på byrån och väljer åt alla barnen på Gran-
hult. Ellen Whitlock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:38:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1899/0798.html
