Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 99—100. 13 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 IDUN 1899.
»OCH ÄNDÅ–––––– » AF
»ELNA».
(forts. o. slut fr. bil.)
M
EN lika ofta förjagades den.
Store Gud ! Skulle hennes
eget grymma offer då ha varit
förgäfves? Var det väl tänkbart,
att hela hennes af längtan för-
tärda lif lefvats till ingen nyt-
ta?.. . Skulle detta vara resul-
tatet af hennes dagars förtviflade
strider och hennes nätters mörka
kval? Det fanns då ingen rättvisa
i himlen ... Omöjligt!. . . Och ändå
— modersögat såg så klart, att det
unga hjärtat led, att det fanns nå-
got, som det åtrådde dag och natt,
och som i tysthet förtärde det.
Och detta något, det var . .. det
var .. . Äh, hon hade kunnat bli
vansinnig af förtviflan! Figurligt
taladt, hade hon ju likt pelikanen
sargat sig själf för att bereda sitt
barns lycka. Allt hvad Lys kun-
nat drömma om, hade kommit hen-
ne till del, och ännu var hon redo
att göra allt •— men hvad hjälpte
det? ... Hon hade ju endast upp-
nått att göra henne olycklig ! Ännu
hade Lys icke häntydt därpå, men
det behöfdes ej, hon visste det
alltför väl. Lys hade redan varit
på väg att öppna sitt hjärta för
henne den gången fru Hill afbröt
deras samtal. Det hade sen dess
kommit till en större grad af för-
trolighet dem emellan, och hon
visste, att Lys nu endast afvakta-
de ett lägligt tillfälle att yppa sitt
hemliga önskemål för henne, för
att gentemot sin tant få henne till
sin bundsförvant. Henne!
Hon blef ömsom varm och kall
vid denna tanke. Hur skulle hon
kunna afstyra det, som hon fruk-
tade mest af allt, fanns det då
intet medel ? — Måhända ett... .
men hennes ögon mörknade där-
vid .. . Det fanns ett, som varit
henne lika dyrbart om möjligt som
hennes barn, det var — hennes
tadelfria rykte. Skulle hon offra
äfven det? Hon satt med samman-
pressade läppar ... Då ljöd plöts-
ligt dotterns stämma klar och fyl-
lig ut till henne, och under det
hon lyssnade, föll svaret i hennes
inre likt ett obevekligt domslut:
ja, äfven det!
Lys sjöng som alltid med detta
dramatiska föredrag, som var hen-
ne eget och som alltid griper åhö-
rarnas hjärtan och sinnen. Det
var sin hela själ hon lade in i
sången, och den arma modernlyss-
nade med bäfvan. Tonerna sväll-
de ut och sjönko, tills sången slut-
ligen dog bort i en klagande hvisk-
ning. Men hvad var detta? Det
lät ju som en snyftning!
Hon ilade in och fann Lys med
bortvändt ansikte, men upplöst i
tårar. Ömt lade hon sin ann om
hennes hals och drog henne sakta
intill sig med en lång dröjande
kyss på hennes panna. Hon visste,
att nu skulle det komma, men nu
ville hon också göra sitt yttersta . . .
>Hvad! gråter min lilla solstråle?
Låt mig få trösta er, lilla vän, kan
jag icke hjälpa er på något sätt?»
Lys upplyfte hufvudet, och det
kom en stråle af hopp i de tår-
fyllda ögonen: »Jo, jag är säker,
att ni kan det!... Under dessa
veckor har jag ju lärt mig hålla
af er nästan mer än min kära
tant Klara, nästan som — en mor!
Äh, om jag hade en ... > och hon
slog häftigt armarna om sin mors
hals.
»Mitt barn, mitt stackars barn,»
mumlade denna darrande, men på
samma gång outsägligt lycklig att
åter få kalla henne så, utan att
Lys i sin upprörda sinnesstämning
gaf akt därpå.
För första gången höllo mor och
dotter hvarandra fast i en lång,
innerlig omfamning, och bådas
hjärtan klappade kännbart mot
hvarandra, det ena af vild fröjd,
det andra i dof smärta. Det var
Lys, som först sakta lösgjorde sig.
»Ser ni, det förekommer mig,
som om ni förstode mig bättre än
tant Klara, och till er kan jag tala
så förtroendefullt... Ni ser, hur
omhuldad jag lefver här, ja, hur
nära nog bortskämd jag blir, och
ändå . . . Jag tror ni icke kunnat
undgå att märka, att jag icke är
lycklig. Förr har jag icke vetat,
hvad det var, som fattades mig,
men alltsen jag sett fru Landori,
vet jag det. Det har blifvit min
dröm, mitt enda önskemål att —
få gå in vid operan! Får jag det
icke, kommer jag att dö.» Hon
yttrade dessa sista ord med ett
lugn så stilla och hemskt, att hen-
nes åhörarinna icke tyckte sig ha
skäl att betvifla det, och hon ryste.
»Men min unga vän,» började
hon mildt, »jag är säker på, att ni
icke har en aning om, hvad det
betyder att ’gå in vid teatern’. Hur
skulle ni det kunna ha, ni, som lef-
vat hela ert lif här ute på lands-
byggden. En enda gång har ni sett
en teaterrepresentation, och därför,
att en viss fru Landori därvid lyc-
kats totalt bedåra er, drömmer ni
om att som hon från scenen för-
trolla en hel publik, såsom den
högsta tänkbara lycka! Men låt mig
säga er, att fru Landori, omstrålad
af rampens ljus, med lif och själ
inne i den rol hon för tillfället fått
till uppgift och hyllad af publiken,
är kanske någonting diametralt
motsatt fru Landori såsom privat
person. Ni unga, oerfarna barn,
hvad vet ni egentligen om teatern
— om lifvet bakom kulisserna? Har
ni någon aning om all den usla
smuts, som med eller mot deras
vilja är oupplösligt förknippad med
de flesta sceniska konstnärers lif?
Just denna fru Landori — för att
taga ett exempel, eftersom ni finner
henne så beundransvärd — jag har
hört både ett och annat hviskas
om henne. Hon är rik, och man
säger, att hon — låter underhålla
sig af sina älskare. Hon lär lefva
i sus och dus och förslösa sina in-
komster lika fort, som de inflyta.
Det berättas, att hon är en intri-
gant af första ordningen, och att
hon icke tål andra stjärnor vid
sin sida för att icke fördunklas af
dem. Hon spelar charmant, ja,
men bäst, påstås det, när hon —
druckit ett eller två glas champagne
för mycket–––-Af allt att döma
är hon — bör hon vara — en usel
person . .. Tänk er nu själf såsom
aktris ! I blotta ordet ligger ju re-
dan i de flestas öron en föraktlig
klang. I och med detsamma ni
prisgifver ert namn åt offentlighe-
ten har ni äfven blottställt det för
illvilliga rivalers smutskastning.
Det finns ingen nedrighet så usel,
som man icke kan tillvita en ak-
tris, vore hon aldrig så hederlig.
Och om ni verkligen kan öfver-
lefva en debutants alla svårigheter,
lyckas strida er igenom alla usla
intriger, smälta alla oförskämdhe-
ter, öfvervinna er afsky för osympa-
tiska medspelare, kufva hvarje
skymt af er medfödda blygsamhet,
sätta er öfver alla oundvikliga obe-
hag, uthärda tvånget af hela serier
själsdödande repetitioner — och
ni så ändtligen står inför publiken,
hvad sedan? Er konst är en eåp-
bubbla ! För de få minuter den
varar måste ni föra ett sträfsam-
mare lif, än ni någonsin drömt om.
Och har ni tänkt på, att ni måste
försaka lyckan af ett stilla hemlif,
att ni inom eller utom scenen al-
drig får vara er själf, = emedan ni
tillhör offentligheten? Åh,minvän,
betänk er, betänk er två gånger,
innan ni vågar det steget. Jag
hade en gång en vän, som måste
våga det, hon hade ej annat val,
men hon har ångrat sig bittert
många gånger... Ni är ju ung
ännu, ni skall gifta er, bli kvitt
dessa ungdomliga drömmerier och
bli — lycklig!»
Hon hade talat sig varm, men
då Lys upplyfte hufvudet för att
svara, syntes det, att hon ej låtit
öfvertyga sig.
»Allt hvad ni där sagt mig, fru
Lind, visste jag förut! Jag är oer-
faren, men böcker ha lärt mig en
hel del. Jag är ung, men just där-
för tror jag så varmt på konstens
förädlande uppgift i lifvet, och jag
känner mig som kallad för just
denna uppgift. Och tror ni väl,
att jag ett enda ögonblick kunde
sätta min egen makliga tillvaro
eller mitt eget sinneslugn i främ-
sta rummet, om jag hade fritt val?
Hvad betyder min lycka eller mitt
lif på det stora hela? Det får i
själfva verket först då någon be-
tydelse, när jag i det stora helas
tjänst ställer de krafter och sär-
egna anlag, hvarmed naturen ut-
rustat mig. Se nu icke så före-
brående på mig, lilla tant, jag vet,
hvad ni vill säga! Det är ju bra
otacksamt af mig, eller hur, att
öfverge min kära tant Klara, som
Wjuvelerarc A
* mm
i Jakebsterg
•STOCKHOLM»
JUnm-RCyCs
îuiïw\wft\mAMaj maw.
n îmvo\\vc(wumjwj Æ/um
jdjia
Grand Hotels
eleganta
RESTAURANT, CAFÉ och FESTVÅ-
NINGAR rekommenderas.
Déjeuners, Diners & Soupers à
prix fixe och à la carte.
Taffelmnsik.j
(S. T. A. 67194)
Skydd åt efterlevande!
Allmänna:
Pensionsförsäkringsbolaget
tillförsäkrar på fördelaktiga villkor
utniätningsfria pensioner
åt änkor och barn eller andra efterlefvande
meddelar dessutom lifränte-, kapital- och
testaments-försäkringar i olika kom-
binationer.
OBS.! Äfven genast börjande lifräntor.
Cifr All bolagets vinst tillfaller de för-
säkrade antingen i form af höjda pensioner
eller nedsatta försäkringsafgifter.
Hufvudkontor : Strörnsborg, Stockholm.
Hamer, hvilka kläda sig efter
böra icke underlåta att begära våra profver.
Nyaste Modet.
Specialitet: Nyaste sidentyger för brud-, säll-
skaps- och promenadtoaletter.
De utvalda sidentygerna sändas till Sverige endast
direkt till privatpersoner tull- ochfraktfritt till
hemmet.
Schweizer & Co., Luzern (Schweiz.)
Sidentygs-Expört, (D)
Huskvarna Stålsymaskiner
Freja, Triumf, Ingeborg, Idun,
Familjemaskin, Handtverksmaskin, mindre Ringskyttelmaskin, större Ringskyttelmaskin-
lämpa sig för all slags sömnad, saväl gröfre som finare, rekommenderas
för alla, som vilja ha en lättgående och stark maskin.
Svenskt material! Svenskt arbete!
Obs. T Vår nya patenterade trampa gifver åt fotterna den naturligaste rö-
■ ■ leise, tröttar ej, samt är äfven för den ständigt arbetande fullkom-
ligt oskadlig.
LÄKARETYG : — — — framför förut befintliga trampor denna nya är
i sanitärt hänseende afgjordt att föredraga
Huskvarna Generaldepöt,
Hamngatan 3 B, hörnet af Kungsträdgården.
Förresande till Stockholm
rekommenderas Pension Continentale, 44 Vasagatan, hörnet af Kungsgatan, så_
angenäm bostad under bade kortare och längre vistelse i hufvudstaden Rum
ihed elektrisk belysning från kr. 2:- till högre priser. Matsal för resande finnes i hotel-
let. Omnibus möter vid Centralstationen.
Telegramadress: Bayoud, Stockholm. Rikstelefon nr 1689, Allmänna Telefon nr 683.
f. d.
Högaktningsfullt
C. Bayoud,
10-årig innehafvarinna af Hôtel Continental i Stockholm.
\ Kamrater emellan.
I
En bok för unga flickor af H. S LYNGE.
Bemynd. öfvers. af ELISABETH KUYLENSTIERNA. Kronor 2: 25.
S&~" En bok just sådan som ungaflickorvilja hafva den.»
I hvarje välförsedd bokhandel på Zars Hölterbergs förlag.
OBS,! OBS.! OBS.!
Ett större parti
DAMASTDUKAR
af Almedahls Fabrik.
Storlekar 120x120, 150x150, 180x180, 180x210, 180x240,
1180x270, 180x300, 180x360, 180x420.
Säijes till fabrikens priskurant med IS proc. rabatt.
6sûar Dîilsons Sarnßod\
80 B Drottninggatan
Stockholm.
I O HS* T lämpligt tillfälle för Hrr Källarmästare
I • Till landsorten mot efterkraf
80 B
Bolinders Gaskök
ekonomiska — hållbara — billiga.
F
FTlL-*^-* Å O Utsökt sortiment af
. Inner ~ Portierer, Borddukar, Mattor
— Etablerad 1866 —
22 Fredsgatan 22. — Reelt och billigast. —
Profver utlämnas till landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
