Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 99—100. 13 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899, 10
varit min barndoms goda fé? Det
är också det enda, som smärtar
mig. Just därför har jag räknat
på er! Ack, om ni \ille använda
hela ert inflytande för mig, sedan
ni först så skonsamt som möjligt
beredt henne på saken. O, jag
ville så ogärna vålla henne sorg.
Jag tycker mig ju nästan ha större
förpliktelser gent emot henne, än
om jag vore hennes eget barn .. .
Men detta är ingen öfverilning å
min sida. I fyra år har jag stridt
med denna tanke, tills den nu om-
sider blifvit mig öfvermäktig. Goda
tant, lofva mig, att ni hjälper mig!
... Se här kommer tant Klara, tala
till henne nu, jag skall lämna er
ensamma.»
Kora Landori var förintad. I
samma ögonblick,som Lys lämnade
rummet, var det slut med hennes
nästan öfvermänskliga själfbehärsk-
ning. Hon var utom sig och van-
drade upprörd af och an i rum-
met, då fru Hill inträdde. Det var
blott med möda denna kunde ut-
forska anledningen till hennes ohej-
dade förtviflan. Gång på gåDg ro-
pade hon i de mest hjärtslitande
tonfall: »Jag kan aldrig tillåta det
— jag vill det icke — det får ej
skel Hur kan man begära det af
mig — af migU
»Kära vän,» sade fru Hill blidt,
»låt flickan få följa sin håg. Yi
veta båda, att du gjort, hvad på
dig ankom för det, -som du ansåg
vara hennes lycka. När det nu
befinnes vara raka motsatsen, nå-
väl — så tag henne med dig, det
skall just bli hennes lycka att få
dela ditt lif.. .»
»Och min olyckaI Dagligen och
stundligen skall jag marteras där-
af. ..» och Nora Landori vred sina
händer.
LIennes vän lade sin hand på
hennes axel. Hon försökte se varmt
på henne, men tårarna bländade
hennes egna ögon.
»Icke sant,» sade hon helt stilla,
»det är ju nti, som det varit förr
under dessa långa år, ditt hjärtas
innersta mening att offra allt för
din Lys?»
Den andra svarade icke och rör-
de sig icke.
»Stackars min vän, kan du ej
se, att du då måste fortsätta, som
du börjat? Det är ju icke din lycka
eller olycka det här gäller. Hit-
tills har du själfvilligt fördragit
årslånga kval under skilsmässan
från ditt barn. Det är ingen ny
rol du nu får — det är endast
ombytta förhållanden. Du skall
lida fortfarande för hennes skull,
fastän motvilligt, och nu vid hennes
sida. Jag vet, att du är stark nog
att göra det för henne!»
Nora Landori teg. Hon satt länge
med neuböjdt hufvnd, och när hon
såg upp var det med den dödskjut-
na hindens blick.
»Jag har gjort allt hvad i en
människas fötmåga står, allt hvad
man kan begära af en mor för att
förhindra detta — och ändå ...»
sade hon långsamt. »Begär ej, att
jag genast skall kunna inse, hvad
jag bör göra — likväl anar jag,
att dn måste ha rätt. .. Nåväl,
jag skall taga benne med, jag vill
själf leda hennes första steg på
tiljorna, eftersom jag icke fick leda
hennes första steg i lifvet... Men
ännu vill jag icke yppa för henne,
hvem jag är. Hon skall först lära
känna sin mor som ’aktrisen’ Lan-
dori ... Lämna mig ensam en stund
och skicka henne sedan hit.»
Det var afgjordt. Då Nora Lan-
dori återvände till sitt nu dub-
belt törnbeströdda verksamhetsfält,
medförde hon sin dotter eller som
hon alltjämt kallades — fröken
Hill. Lys var öfverlycklig. Hon
hade svårt att dölja det för sin
tant, där denna stod på trappan
och viftade till afsked. Fru Hill
såg allvarlig, nästan sträng nt i
detta ögonblick, men knappast ha-
de vagnshjulens buller dött bort,
förrän hon begrof ansiktet i en
soffkudde och snyftade högt. Lys
hade blifyit henne kär som en egen
dotter. Äfven hon hade bragt sitt
offer, men utan ett ord af klagan . . .
Det hade varit fru Landori möj-
ligt att uppskjuta hemresan till
dagen före sitt första uppträdande
under den nya säsongen. Hon
hälsade nu den unga flickan väl-
kommen i sitt hem med en vemo-
dig innerlighet, som denna hade
svårt att förstå.
»Jag hoppas du skall trifvas bär,
barn,» sade hon, när hon förde
henne till hennes rum, »detta skall
bli ditt hem för den närmaste fram-
tiden. I morgon skall du få se
din beundrade fru Landori, och
efter föreställningen skall jag be-
reda dig tillfälle att göra hennes
bekantskap i hennes klädloge. Det
kan för din blifvande konstnärs-
bana vara godt att genast från
början skaffa sig denna intriganta
person till vän och ryggstöd.» Hon
log ett outgrundligt löje, kysste
den unga flickan och lämnade
henne åt sina funderingar.
Hvilket komfortabelt hem ! Här
finns allt, hvad en förfinad smak
kan åstunda, och på samma gång
allt som förmår skapa verklig hem-
trefnad. Tant Lind måtte vara en
stor teatervän, ehuru hon besyn-
nerligt nog aldrig förr talat därom
— det fanns en hel rad af konat-
närsporträtt därnere — och så
tyckes hon ha stort inflytande på
teaterdirektionen, efter hvad hon
låtit undfalla sig .. . Bra, god och
oegennyttig är hon också, som så
där tar sig an mig ... O, i morgon
får jag åter se fru Landori . . .
Detta var Lys’ sista rediga tanke,
ianan hon inslumrade.
Applåderna dånade ännu, när
Anita stod tillreds att föra Lys till
sin matmor efter föreställningens
slut.
»Fru Lind låter hälsa er, ni skall
vara god att komma fort, hon vän-
tar er redan hos fru Landori.»
Lys gick framåt som en dröm-
mande, öfverväldigad ännu af det
mästerliga spel hon nyss åsett. Och
nu skulle hon om ett par minuter
stå ansikte mot ansikte med denna
diva! Hur skulle hon kunna tacka
tant Lind, som beredt henne denna
njutning, ehuru denna själf i sista
minuten blifvit hindrad att följa
med ... Nu öppnade Anita dörren.
Fru Landori ännu i sin fulla tea-
terprakt stod med ryggen mot lju-
set, då Lys blygt inträdde, men
med bestörtning såg denna sig om
efter fru Lind.
»Lämna oss, snälla Anita .. .»
Huru, detta var ju fru Linds röst,
ehuru så förunderligt bruten? Och
fru Landori — det var.. . det var
ju — fru Lind! Hur hade hon kun-
nat undgå att se det.
Men hvad betydde detta! Fru
Landori—Lind drog henne häftigt
intill sig och kysste henne lidelse-
fullt gång på gång.
»Sätt dig här bredvid mig, och
hör hvad jag har att säga dig. Se
på mig, ja, det är verkligen jag, din
tant Lind, min I/ys, men jag är
ännu mer än så! Du minns, att fru
Hill strax före vår afresa anförtrod-
de dig, att din mor ännu lefver,
och att det berodde på hennes sam-
tycke, om du skulle få följa din håg?
Din mor, din usla mor, som så
länge dolt sig för dig, fast hennes
kärlek alltid, alltid omsväfvat dig,
det — är — jag! Ja, aktrisen Lan-
dori är din mor, kan du höra det,
utan att afsky mig? Du vet allt,
som berättas om mig, tror du, att
du en enda dag kan uthärda att
lefva i mitt sällskap och deltaga i
samma lif som jag lefver?»
Lys’ ansikte var ett helt studium.
Så många olika känslor afspeglade
sig där på en gång. Hon öppnade
munnen för att tala, men utan att
få fram ett ljud, gled hon från
soffan ned framför Nora Landoris
fötter och gömde ansiktet i hennes
knä.
»Lys, barnet mitt, stig upp, hur
ofta måste jag upprepa för dig, allt
hvad världen säger om din mor,
har du glömt det? Stig upp säger
jag.»
Lys stod räk framför sin mor,
och hennes ögon ljungade: »Låt
världen säga, hvad den vill, låt alla
tala ondt om dig» — hon drog ett
djupt andetag — »jag tror på dig!»
»Lys, se på mig,» hennes röst
lät underligt sträf, »betänk att ditt
öde kan bli likt mitt: ett stort
namn på scenen’ ett illa beryktadt
därutanför. Vågar du följa mig i
spåren ändå?»
»Ja, ändå!» Det var ett jubelrop.
Det kom en giimt af fröjd och
stolthet i hennes mors. ögon, men
den slocknade strax. »Andå!» upp-
repade hon sakta. Det var en
smärtfull suck.
htMI H I 1 U
k-«- **22,
Mällßarasie
därför äfven
billigaste.
Nyttiga Julklappar
för
Barnen!
största urval
29c Drottninggatan 29 e,
5 Sturegatan 5.
Nyttiga Julklappar I —
21 Klaratoergsgatan. 21.
I Johanna Brunssons praktiska konstväfnyds-ko!as försäljningslokal, Klarabergsgatan
21, finnas Portierer, Gardiner, Borddukar, Flossamattor, Skottska Mattor, Braskuddar och
mindre Kuddar, Stolslängder, Öfverkast, Serverings- och Brickdukar, större och mindre
Thédukar, Skärp och Isättningar, Handdukar och Korsetter samt förkläden i många olika
mönster f»ån 1: 75 till högre priser m m.
OBS.! Alla arbeten äro väfda för hand i väfskolan.
4 Sturegatan 4.
Öppet för damer kl. 11 — 1.
Mekanisk-gymnastisk behandling verkar särdeles fördelaktigt mot
blodbrist, neurastheni, hufvudvärk, hjärtsjukdom, förstoppning m. m.
Föreståndare D:r A. Levertin.
Erhålles â Apoteken samt 1:sta klassens Parfymeri- o. Frisér-Affärer.
MWilÉWmlm
KALODERNVA-GELEE * KALODERMÄ-TVAL
HKÖLfF&SO HN.KA«H
-1 GÖTEBORGS 5
T3
g Guldmedalj c
Z 1891 * 1896 * 1897 Z
Brännskador.
Till följd af sin utmärkta verkan
att förekomma uppkomsten af bränn-
blåsor och lindra svedan har D:r
P. Håkanssons Salubrin vunnit stor
användning vid behandling af bränn-
skador.
Om utspädningen, särskildt vid
fall af sår eller längre behandling,
efterse den hvarje flaska Salubrin
åtföljande beskrifningen.
Allmänheten varnas mot efterap-
ningar af fabrikatet.
Våla-Stolar.
Undertecknad får för den ärade allmän-
heten rekommendera sina välgjorda arbeten
af alla sorters Stolar, såsom sals-, för-
maks-, pinn- & gungstolar samt sals-,
serverings- och nattduksbord m. m.
Beställningar utföras skyndsamt och till bil-
ligaste priser. Illustrerad priskurant sändes,
då enkelt porto bifogas.
Postadress :
J. LINDHOLM,
Öster- Våla,.
Cibils
världsberömda flytande
BULJONG
rekommenderas till alla husmödrar.
Soppa à la »Cibils».
Sopprötter kokas väl i den kvantitet vat-
ten, som anses behöflig, afsilas eller passe-
ras genom durkslag. Därefter tillsättes »Ci-
bils», hvarvid beaktas, att soppan är lagom
stark, när den är lagom salt. Får uppkoka
och serveras. Således ingen tillsats af en-
bart salt eller krydda. I minut hos delika-
tess- och specerihandlare. En gros hos I.
Lagervall & C:o, Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
