Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 101—102. 23 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 8 —
EN KVINNLIG KRIGSKORRESPONDENT. DEN AF BOERNA TILLFÅNGATAGNA
LADY SARAH WILSON.
:■.K’
w «fSjBB
Î2ÉL
»ETT KÄRLEKS-
VERK AF SVEN-
SKA KVINNOR».
D
essa ord
återfinnas i af-
slutningen af den in-
tressanta uppsats om
prinsessan Anna af
Wasa, hvilken inle-
der n:r 87 af Idun
för innevarande år.
Författaren, docen-
ten E. Wrangel, teck-
nar där, såsom våra
läsarinnor torde er-
inra sig, nämnda
prinsessas historia
och säger däri till
slut, att »Anna af
Wasa var en af de
svenska kvinnor, som
mest gjort det sven-
ska namnet heder
bland främmande
inhämtat, uppgå till tvâ à tre tusen kronor.
Som alltid då det gäller ett godt och ideelt
mål, har
HENNES MAJ:T DROTTNING SOPHIA
äfven visat sitt intresse för ifrågavarande
sak, i det hon hos redaktionen tecknat ett
bidrag af 2 0 0 kronor, och exemplet har
följts af
H. K. H. KRONPRINSESSAN VICTORIA,
som, likaledes varmt intresserad, bidragit
med 5 0 kronor.
Vi hoppas, att dessa höga föredömen
skola mana många af våra ärade läsarinnor
till efterföljd. Att Iduns redaktion också
kommer att lämna ett lämpligt bidrag, fal-
ler af sig själft. För öfrigt torde på grund
af sakens beskaffenhet bidragen böra läm-
nas eller åtminstone insamlas uteslutande
af kvinnor.
De minsta bidrag äro välkomna. Om nå-
gon önskar i stället för penningar lämna
något värdeföremål till afyttring i och för
den goda saken, mottaga vi äfven sådant
och skola på bästa sätt realisera hvad vi
Innan hon ännu hunnit tyda, hvad som stod där,
tryckte hon papperet till sina läppar och läste sedan:
Daniels tästament
jag ger gunghästen åt Olle och Olle åt mamma.
Hon blef så gripen af dessa enkla ord, att hen-
nes hufvud svindlade, och hon var nära att falla
af stolen. Hvem hade ingifvit honom detta? Och
hur underligt, att hans lilla testamente skulle falla i
hennes händer just nu på julaftonen!
Hon erinrade sig de frågor, lille Daniel en dag
gjorde henne på sitt barnsliga vis, och förstod, att
det svar, hon då gaf hade inpräglats i hans minne.
Under den därpå följande sjukdomen hade han haft
papper och penna liggande på nattduksbordet, emedan
han under mera plågfria stunder fördref tiden med
att rita »gubbar», och vid ett sådant tillfälle hade han
troligtvis skrifvit sitt lilla testamente samt smugit det
under betslet på hästen, som ibland stod invid sän-
gen.
Älsklige, ömhjärlade lille Daniel! Visst tillhörde du
änglaskaran.
Hon tvekade ej ett ögonblick om, hur hon skulle
göra. Daniel hade önskat det och uttryckt denna
önskan i sin sista vilja. Det lilla testamentet var för
henne lika heligt och okränkbart, som om det varit
uppsatt af en lagkunnig jurist och undertecknadt af
ojäfviga vittnen.
Olle hade, trött af alla de nya och ovana intryc-
ken, glidit ned ifrån gunghästen och sof nu med
hufvudet mot meden. Hans lilla tärda ansikte såg
mycket blekt ut mot den röda mattan, och de magra
händerna slöto sig fast omkring en trumpet, som han
erhållit i gåfva.
Daniels mor stod länge och betraktade den sof-
vande gossen och tänkte på det ansvar hon iklädde
sig genom att upptaga honom som eget barn. Hon
trodde dock, att hon skulle kunna hålla af honom —
om ej annat så för Daniels skull — ja, äfven för
hans egen, ty hon hade aldrig hört annat än godt
om honom.
Hon gick till fönstret och såg ut i vinterkvällen.
Midt emot hos tvätterskan lyste det ännu ; mostern
väntade troligtvis på den lille.
Hon hade nästan glömt att taga henne med i be-
räkningen. Men sist i kväll hade hon ju hört henne
säga, att gossen blifvit henne påtrugad, och behöfde
således ej frukta för något motstånd från hennes sida.
Det fordrades endast ett bestämdt samtycke och saken
vore klar. Bäst vore det emellertid att få detta af-
gjordt redan i afton, och sedan hon först flyttat den
sofvande gossen upp på divanen, kastade hon en
kappa öfver axlarna och gick att göra ett besök hos
Olles moster.
SKANDINAVIENS ERKÄNDT FÖRNÄMSTA MODE-
° BLAD ÄR IDUNS MODETIDNING, som för helt
år kostar endast ö kr. för planschupplagan,
3 kr. för den vanliga upplagan. Prenu-
merera på prof för det nya året!
MM
mm
■ -’i-iw
folk. »
Prinsessan Anna af Wasa ligger begrafven
i Mariakyrkan i staden Thorn i Ostpreus-
sen, och öfver henne är där rest ett stor-
artadt och intressant monument, hvilket
ock fanns beskrifvet och afbildadt i upp-
satsen i fråga. Monumentet håller emel-
lertid på att förfalla och torde vara dömdt
till undergång, om det ej snart underkastas
en välbehöflig restaurering. Doc. Wrangel
har dock på ort och ställe inhämtat, att
ringa eller ingen utsikt finnes att där nere
kunna erhålla nödiga medel härtill. Det
är därför han vändt sig till oss med
en hemställan, huruvida ej vi ge-
nom ett upprop i Idun skulle vilja
söka intressera våra läsarinnor för
detta »kärleksverk», som han med
skäl kallar det. Och detta göra
vi härmed så mycket hellre, som
vi med honom fullt instämma
däri, att det skulle vara en he-
der för svenska kvinnor att
hafva kunnat bidraga till åter-
ställandet af ett af de vack-
raste monument, som finnas
öfver någon svensk kvinna
— en kvinna, hvilken
dessutom gjort det sven-
ska namnet kändt i
främman-
de land
och som
hvilar i
främman-
de jord.
Kostna-
derna för
en grund-
lig restau-
reringtor-
de, enligt
hvad vi
i den vägen mottaga. För alla influtna bi-
drag lämnas fullständig redovisning i Idun.
Sedan den nödiga summan åstadkommits,
kommer restaureringen omedelbart att om-
händertagas af sakkunnig person och med-
len öfverlämnas till några framstående per-
soner i Thorn, som intressera sig för saken,
och af hvilka vi hafva flere att välja på.
Att vi noga skola öfvervaka, att medlen på
lämpligaste sätt komma till därför afsedd
användning, våga vi försäkra.
Julen och nyårshelgen böra gifva goda
tillfällen för denna insamling.
Alla bidrag böra adresseras till
Iduns Redaktion, Stockholm, och
syftet angifvas sålunda: Till Wasa-
PRINSESSANS MINNESVÅRD.
Iduns Redaktion.
HOS »DE ODÖDLIGA».
F
ÖR VÅRA ÄRADE läsarin-
nor är det inte något nytt,
om vi berätta, att Svenska aka-
demien — Gustaf III:s äro-
rika institution till svenska
språkets och skaldekon-
stens befrämjande — fi-
rar sin årligen åter-
kommande högtids-
dag den 20 de-
cember.
Men för
många af
dem - åt-
minstone
de, som
ej äro bo-
satta i
hufvud-
staden,
torde det
ej vara
lika be-
kant, hu-
ru det till-
katarina nya kyrka.
EFTER G. HERMANSSONS MED UsTA PRIS BELÖNADE FÖRSLAG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
