Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julnummer - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUNS JULNUMMER
mm
».
d’Otrante (den nuv. hertigens far .var förmäld med först’ en friherr-
inna Palmstierna, sedan en fröken v. Stedingk; den nuv. hertiginnan
är född friherrinna y. Stedingk; hertigens syster är grefvinnan Bielke
på Sturefors och hans dotter i förra giftet med en friherrinna Bonde
har äktat kammarherre Fredrik Peyron); nämnda hertigfamilj är att
betrakta såsom nu fullt naturaliserad. Detsamma gäller numera om
den mecklenburgska adelsfamiljen von Mecklenburg, hvilken som be-
kant på Here sätt befryndats med ätterna von Rosen, Lagerberg, De
Geer, o. s. v. — äfvensom om tyske riksgrefven v. Hallwyls och hans
svenska makas med svenska adelsmän gifta döttrar.
För att emellertid börja närmast »hemmavid» anteckna vi nedan
först en del äktenskapliga liaisoner mellan svenska adelsfamiljer och
aristokratin inom våra s. k. broderland. I Norge äro emellertid nu
såväl fru Stang, född grefvinna Sparre, som fru Sommerhjelm, född
grefvinna Lewenhaupt, och fru Vogt, född grefvinna Frölich, allidna.
Såsom af namnen synes, var def den norska »statsrådsafdelningen» i
Stockholm, som i allmänhet gaf uppslaget till dessa förbindelser. Norska
öfverstinnan Due, född Peyron, och fru Holtermann, född grefvinna v.
Rosen, äro visserligen gifta med norrmän, men äro med sina män
GREFVINNAN MARIA VON ROSEN, FÖDD ADELSVÄRD.
namnet är S:t Georges de Kantzow, men baronen har återflyttat till
Sverige och är bosatt i hufvudstaden.
De här små notiserna ha emellertid som sagdt närmast gällt
enstaka »kuriosa». Vi öfvergå nu till den lilla ’revy’, som är vår
egentliga uppgift: en revy af äktenskapliga förbindelser mellan svensk
och utländsk aristokrati.
Ni medger väl emellertid, värdaste läsarinna, att prins Bernadotte
trots sitt »luxemburgska» grefskap af Wisborg näppeligen kan rubri-
ceras såsom utländsk aristokrati . . . Hans äktenskap med en svensk
adelsfröken får således anses ha helt och hållet en särställning. — I
viss mån liknande är förhållandet med de förbindelser, som ingåtts
mellan svenska adelsfamiljer och den napoleonska hertigfamiljen Fouché
HEDENLUNDA: SALEN.
HEDENLUNDA: INRE SALONGEN.
bosatta här i Sverige (Helsingborg och Stockholm). — Af norska damer,
som »ingifts» i svenska adelsfamiljer, lefva grefvinnan Ehrensvärd,
född Vogt, generalskan och amiralskan Peyron, födda Due, fru
Planting-Gyllenbåga (i Stockholm), född baronessa Wedel-Jarlsberg;
ailidna äro bland andra friherrinnan Åkerhielm (mor till f. d, stats-
ministern), grefvinnan Sparre (mor till första kam-
marens talman), födda Anker, och grefvinnan v. Ste-
dingk, född v. Haxthausen.
Danska öfverhofmästarinnan grefvinnan Bille-
Brahe är född Hochschild och syster till framl. f. d.
utrikesministern; andra systrar giftes Gravenkopf-Casten-
skiold och baronessa Löwenskiold. Ankegrefvinnan
von Scheel-Plessen är född grefvinna Lewenhaupt,
och inom ätten Löwenskiold var äfven en nu afliden
syster till den nye utrikesministern Lagerheim förmäld.
En dansk kammarherre Collet har äktat en fröken
v. Geijer, o. s. v. — Sveriges aristokrati har fått »i
utbyte» bland andra friherrinnan v. Blixen-Finecke på
Näsbyholm i Skåne, som är född grefvinna Krag-
Juel-Wind-Friis; vidare friherrinnan Axel v. Blixen-
Finecke, född Castenskiold (detta par är emellertid
bosatt i Danmark), fru Palsemona v. Geijer, född
Treschow, m. fl.
I samband med familjen v. Blixen bör väl emeller-
tid ej glömmas familjens förnäma liaison med huset
Hessen och danska konungahuset genom den bekante
»skandinaviske» politikern frih. v. Blixen-Fineckes andra
äktenskap med den danska drottningens syster, prin-
sessan Augusta af Hessen-Kassel, numera afliden. Dy-
lika förbindelser mellan svensk aristokrati och ut-
ländska furstliga hus hade då knappt förekommit, se-
dan under den s. k. storhetstiden herrar Brahe, De la
Gardie, Gyllenstjerna, Wrangel, Banér, Vasaborg, Lewen-
haupt, Oxenstjerna äktat döttrar af husen Braun-
schweig, Pfalz, Nassau, Baden, Wied, Leiningen, Hohen-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
