Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julnummer - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUNS JULNUMMER
ELGHAMMAR : SÄNGKAMMAREN.
: ~ -f-:
|H
’O
mm
kanske också några små häntydningar på ett och annat, som dels
icke har något med »Hymen» att skaffa, dels är af något äldre datum,
kunna försvara sin plats ur kuriositetsintresse, trots den ofvan ut-
stakade »begränsningen» af ämnet.
Så t. ex. torde det ju — fastän vi som sagdt ej kunna sysselsätta
oss med de f. d. svensk-baltiska eller svensk-finska ätterna i Ryssland
och Finland — likväl kunna vara af intresse att erinra om, att den
högtstående ryska grefliga familjen Adlerberg blott är en expatrierad
gren af den svenska ätten med samma namn och således i rätt ned-
stigande fäderne härstammar från »långkatekesens» pappa, gamle
ärkebiskop Swebilius. Furstinnan af Mingrelien, född grefvinna Adler-
berg och naturligtvis en rättrogen grekisk-ortodox dam, leder således
sin härstamning upp till den ultra-lutheranske prelaten och dennes
värmländska allmogeförfäder ... — Andra i vår tid ryktbara ryska stats-
mannanamn med gamla svenska anor äro Giers — rikskansleren —
och Kaulbars, den bulgariske diktatorn. Af de baltiska eller finska
ätterna har det emellertid på allra sista tiden händt att grenar åter-
flyttat till det gamla moderlandet: så t. ex. nuv. hufvudmannen för
grefliga ätten Stenbock (Gottenvik i Östergötland), ättling af den tappre
’Måns Bock’; direktören frih. Langenskiöld i Stockholm;
brukspatron Wasastjerna å Nolinge i Södermanland;
prof. Tigerstedt; — för att nu ej tala om något äldre
dylika återflyttningar: von Qvanten, vår nu världsbe-
römde ’Vega-farare’ frih. Nordenskiöld m. fl.
Af svenska grefliga ätter från vår storhetstid, hvil-
kas namn dött ut här hemma, men ännu i Tyskland
bäras af den svenska stamfaderns ättlingar, må näm-
nas grefvarne och friherrarne Mellin, Schlippenbach
och Stralenheim-Wasaburg, m. fl.; det sista namnet
minner om en härstamning, som för svenska sinnen
bör vara särskildt dyrbar! Att grefvarne Bielke, sedan
den tappre Nils Bielke deltog i turkkrigen vid 1600-
talets slut, har »romersk-tysk riksgreflig» värdighet, må
anföras som ett kuriosum; samma värdighet har visser-
ligen också en gren af friherrliga ätten Rehbinder, men
denna gren är sedan flere led tillbaka expatrierad.
»Romerska riksfriherrar» kalla sig bl. a. herrarne
Stjernblad och Hohenhausen, o. s. v. Mera reelt värde
och aktuelt intresse har det emellertid t. ex., att i
Baden lefver en under namnet von Sparre-Kroneberg
i grefligt stånd upphöjd gren af friherrliga ätten
Sparre; vidare att som bekant badensisk greflig vär-
dighet sedan 1848 innehafves äfven af de svenska gref-
varne Douglas, af hvilka emellertid blott den ny-
ligen afgångne utrikesministern är svensk undersåte;
att samtliga svenska baroner Wachtmeister nu äro
bosatta i Preussen, där ättens äldre gren" erhållit greflig
fö iE«
‘
ELGHAMMAR: BIBLIOTEKET.
ism
é! [:i
É| i
iSi’ra i
g| 1 . B
ïHj y ;
grl! 1*
LJ ’t
IM j! i
|||r
||| fgj
HEDENLÜNDA.
värdighet; att en medlem af grefliga svenska ätten
Mörner bosatt sig i Köln och förklarats äfven för
preussisk grefve; samt till sist att vår bekante riks-
heraldiker hr C. A. Klingspor genom adoption är
preussisk friherre.
Att hufvudgrenen af ätten De Geer för sekler
sedan återflyttat till det ursprungliga hemlandet och
där f. n. intager en framstående social ställning, in-
tresserar oss mindre, då denna gren numera ej kan
sägas ha annat än namnet kvar, som erinrar om för-
bindelsen med Sverige. Däremot är det ett kuriosum,
att Sveriges riddarhus verkligen fått lämna en tribut
äfven till den exklusiva britiska aristokratien, där
baronet-ätten de Robeck i själfva verket är hufvudgren
af svenska friherrliga ätten Fock n:r 304. Här är
emellertid, som synes, ej ens namnlikheten kvar. Där-
emot träffa vi inom den franska aristokratien äldsta
grenen af svenska friherrliga ätten Sparre, som redan
i 200 år innehaft fransk greflig värdighet och sedan
detta sekels början kan anses alldeles »expatrierad»,
äfven den. De svenske baronerna Gedda påstå sig
vara äfven franska baroner, hvilket emellertid är af
mer så att säga platoniskt intresse, — då det där-
emot ju är rätt pikant att ända så långt ned som i
Portugal påträffa en där baroniserad gren af en svensk
ätt, friherrliga ätten Kantzow; det portugisiska baron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
