Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
intimt bekanta med hennes mor, och dessa satte
en ära i att få föra ut i sällskapslifvet denna hög-
ättade unga skönhet och — arftagerska såsom
man antog. Nu blef det annat af för Märta. Alla,
och nog hon själf med förresten, trodde att Göran
aldrig skulle gifta sig, utan förmögenheten en gång
tillfalla henne, såsom enda och närmaste släkting.
Så firad och bortskämd hon blef! Och hvilka toi-
letter! Göran betalade utan prut och fann sig i
att hans tysta hus numera ställdes på sällskapsfot.
Men jag tror att från denna tid daterade sig hans
beslut att gifta sig; han ville icke att också andra
hälften af den stora Löwenowska förmögenheten
skulle råka i en ny lycksökares händer. För det
såg ut att blifva så Märta gynnade alldeles
uppenbart bland sina många friare en ung, fattig,
men lysande officer af icke allra bästa rykte. Nå,
det förstås, att Göran kunnat få hvem som helst,
fast — — —
»Javisst, goda Mina.»
»Ja, hans tycke föll nu på mig, och vi blefvo
gifta. Till en början var det tämligen bra emel-
lan Märta och mig; men hon blef snart så sårande
i sitt uppförande både emot Göran och mig, att
vi inte kunde tåla det.»
»Flickan med den öfverlägsna karaktären var
ursinnig öfver att förmögenheten gick henne ur
händernal»
»Det var nog en bidragande orsak — natur-
ligtvis,, svarade hon mildt. »Men icke ensamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
