Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Men man var hemma. Han välkomnades
enligt gammal god vana redan i förstudörren af
majoren, som fick ett gladt öfverraskadt uttryck
på sitt ljusfeta ansikte, då han såg hvem gästen
var. Pipan togs med fart ur munnen, hvars små
sälhunds-mustascher särade sig i ett bredt leende,
visande hela raden af glesa, gula tandbetar.
»Si på fan! Välkommen hem, brof!»
Husets damer läto vänta på sig en god stund
innan de, en efter en, inträdde i det rum, dit ma-
joren förde sin gäst. Ty de hade alla i hvardags-
lag sina olika bestyr, som kräfde en smula toalett,
innan de kunde visa sig för främmande. Fru Has-
selkrona hade med hufvudet höljdt af en mjuk
ullsjal, med vantar på de fina händerna och upp-
skörtad kjol stått på ett vindskontor och inspek-
terat ett lager ull, efter att tidigare på morgonen
ha på alla fyra letat efter hemliga reden i ladu-
gården och burit in årstidens knappa skörd af
ägg, på hvilka datum ordentligt skrefs, hvarefter
de lades på hyllor i sina särskildta fack.
Med hvarje spår af dessa bestyr aflägsnade
från sitt charmanta yttre trädde hon in, öfversval-
lande af leende älskvärdhet. Hon såg ännu öfver-
raskande ung ut med sin skära hy, sitt smala lif
och ljusa hår, som, uppsatt högt på hjässan, dess-
utom föll i hvar sin tunga, långa lock vid öronen,
ned öfver halsen och den svällande barmen. Ögo-
nen voro bruna, strålande, smekande ömma, Få
kunde berömma sig af att ha sett fru Hasselkrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
