Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
i annat än blått — ljus- eller mellanblått; i hvardags-
lag mjukt ylle med besättning af svart sammet
eller hvita band; i sällskapslifvet frasade hon i
högblått moirée antique — »mammas förargliga
blå», som hennes flickor brukade säga, ty den
hindrade dem att också uppträda i familjens liffärg.
Det galanteri och den beundran hon städse
mötts af ifrån männens sida hade hållit henne
kvar i en sorts omyndig lekfullhet i såväl lynne
som sätt, måttfullt parad med husmodrens värdig-
het och världsdamens förbindlighet. Med ett 1e-
ende comme il faut, som all lifvets sorg ej förmått
utplåna — hon hade dock mist två unga förhopp-
ningsfulla söner och några år efter sitt giftermål
stått inför ekonomisk ruin, och majorens grofva
smak för bygdens tärnor framför sin nobla fru,
var en känd sak — underhöll hon sig lifligt med
v. Langen-Zieppen, inom sig görande slutledningar,
som stodo i förbindelse med honom och döttrarna.
Så öppnades dörren åter och släppte in en
slank adertonårs flicka, som med en sorts blyg lik-
giltighet i sina stora bruna ögon — smekande
ömma lik modrens — hälsade på den främmande.
Hon mindes honom föga sen fordom; inom sig
hoppades hon, att han snart skulle fara igen, me-
dan hon, för att visa sig obesvärad, gick bort till
fadren, tog pipan ur hans mun och kysste honom
eftertryckligt på de små sälhunds-mustascherna.
Hon hade liksom modren hela morgonen stökat
ikring i lurfvig sjal om hufvudet, uppfäst kjol och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
