Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO2
för det hvardagliga — eller är detta kanske ert
hvardagslynne?» |
»Stanna, och ni får veta det».
Hon samlade sig beslutsamt och räckte ut
handen efter kappan.
»Nej, jag går — naturligtvis.»
»Och säger ert namn!»
Men hon teg och knäppte långsamt kappan
— hake efter hake.
» Har ni rätt att såra mig så genom att vägra?»
Hon såg i plötslig förlägenhet på honom.
»Jag — det är icke bara misstro — ni förstår,
från min kvinliga ståndpunkt måste jag vara för-
sigtig och misstro — det är också mycket annat,
som gör, att jag ej kan säga er, hvem jag är. En
hel historia», mumlade hon tankfull.
»Men ni glömmer hur lätt det blir för mig
att spåra upp er. Denna lilla håla!»
»Åh, jag reser med kvälltåget», inföll hon
triumferande och syntes plötsligt få igen det käcka
mod, som vid uppvaknandet utmärkt henne.
»Jag reser också — om åt ena eller andra
hållet gör mig ingenting». i
Hon slog ned ögonen och knäppte nu hand-
skarna, knapp efter knapp. När hon kom till de
sista, voro kinderna idel gropar, ögonen sköto
blixtar af skalkaktighet och trots, medan de hvita
tänderna begrafdes i läpparna, liksom för att hin-
dra dem framsläppa det uppsluppna skrattet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
