Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= ERE
144
ett spår af konventionel höflighet däri, men nå-
got varmt och förstående.
I själfva verket var han öfverraskad. Suppé
hade han kanske väntat af mademoiselle Blanche,
men icke Chopin. Med en känsla nästan af lycka,
lutade han sig bakut i sin stol och iakttog henne
oafvändt, medan tonerna togo vid, där hans käns-
lostämning slutat i går att spinna fina, samman-
bindande trådar emellan dem.
»Jag skulle kunna förälska mig i henne»,
tänkte han road.
Så började hon sjunga en trollsk sång af
Sjögren, och han greps nästan af yrsel — tills
han plötsligt åter erinrade sig, hvem hon var.
Med en sådan talang och förnedra sig till att
sjunga inför en varietépublik! Han bet ihop tän-
derna och slöt ögonen. Han ville dock ega henne
— någonstans långt borta där sol och rosor glödde
midvintertid — en villa med marmorterass utåt
hafvet — sång och trollskhet — ännu en gång
något af lifvets fullhet, innan han frestade på
äktenskapets gråtyngda mystik.
Nu var Märta på öfversta pinnen af sprittande
öfvermod och dukande under för frestelsen att
pröfva på ur högt hon kunde spänna bågen,
sjöng hon en ganska slipprig varietévisa för da-
gen. Fröken Agde hade hört den på en sommar-
teater, vid ett tillfälle fört den med sig hem och
bedt Märta sjunga den — själf groteskt gnolande
den idiotiska refrängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
