Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
undseende för de unga flickorna hejdade han sig.
Han ställde sig vid fönstret, stirrande ut på den
från ljuset i rummet gult lysande snön.
Var det icke vansinne att tro, att hon skulle
förstå honom, då ingen gjort detta förut. Han...
förstod sig ju knappt själf... ville det icke... nå,
det där hörde nu icke hit. Men kanske kunde
hon i alla fall hjälpa honom till förstående, ifall
han hemtade djupt ur sitt inre och pröfvade det
emot den rika intellektualitet, som han lärt känna
hos henne. Allt detta, som i åratal samlat sig i
ofruktbara lager inom honom! Hvad tjänade det
till, att det låg där obrukadt; ännu några år och
allt skulle vara förtorkadt. Idéfrön med förvuxna
groddar! Det var på tiden att de kommo ut i
sin passande jordmån, och denna hade han funnit
i mille Blanches klara, tänkande själ. Ja, så
ville han ha det: kvinnan uppdragande, vårdande
och utvecklande de tankefrön mannen skapade,
det psykiska lifvet återspeglande det fysiska.
Men här smålog han skeptiskt. Att fastställa
detta såsom axiom ginge väl icke an, men kanske
att förhållandet i alla fall kunde bli så mel-
lan honom och denna spirituella mille Blanche.
Kanske...
Han ryckte till En ånghvisslas ljud skar
igenom luften. Det var nog det där försökståget,
hvarom han och mille Blanche tidigare talat. Vid
middagen hade hon ju sagt sig ej ämna fara där-
med, men så liknöjd och frånvarande som hon
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
