Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
älsklingsplan, sedan jag visat mig icke ha kunnat
träffa hans smak, när jag föreslog honom Melitta
— Gunnar tog saken fogligare, när jag talade
därom med honom.»
»Du — har —>
»Kära Märta, jag har föreslagit Gunnar att
få föra er tillsammans, i hopp om att ni skulle
kunna fatta tycke för hvarandra — i hopp alltså
att kunna göra två för mig kära varelser lyckliga.»
Märta teg en lång stund, sedan sade hon
med kväfd röst:
»Och han svarade?»
>Jag medger, att jag icke rätt förstod mig
på honom, men han blef åtminstone icke ond som
du. Jag skulle önska att jag haft ett porträtt af
dig att visa honom, men du har icke gifvit mig
något och det gamla som Göran har, ville jag
icke ge honom.»
Hon teg plötsligt och bet sig i läppen. Det
var ett kort, som Märta tagit såsom helt ung till-
sammans med den man, hon då trott sig älska,
samt dennes syster — alla tre återvändande från
ett skridskoparti, i ytterkläder och skridskorna på
armen, den ståtliga officeren emellan de båda
leende unga flickorna.
»Ack, hade jag Gunnar väl gift — visste jag
er båda lyckliga!»
»Nämn aldrig denne herr von Langen-Zieppen
och mig på en gång mera.»
»Men kära Märta, kan det förarga dig så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
