Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar — att du kanske icke är den första för
honom, menar jag! För annorlunda kan jag ej
förklara din motvilja. Besinna då, att du också
— ja, jag menar att också det, att ni båda två
haft ett tycke förut, passar sig så bra.»
»Jag kan icke hjälpa hvad du tycker, men du
får förlåta mig om jag icke går in på ditt förslag.»
»Hvarföre?»
»Skälen kunna ju göra dig detsamma. Du
måste uppgifva detta — tänk icke på att samman-
föra denne von TIjangen-Zieppen och mig. Vill
du göra mig en tjänst, så icke ens nämner du
mitt namn en gång till för honom.»
Friherrinnan Mina stridde väl tappert för sin
älsklingsplan — såsom hon kallade den — men
måste til sist vika för Märtas bestämdhet samt
gifva det begärda löftet, inom sig dock reserve-
rande sig för möjliga tillfälligheter, dem hon visst
icke ämnade gå i vägen för.
Men ett par dagar därefter kom bref ifrån fru
Holm, som mälde, att Uppbärga herre åter ämnade
företaga en utrikes resa. Den bekymrade fru
Holm visste ingenting mera: »herr Gunnar hade
blifvit så fåordig och inbunden. Skulle det åter gå
år om innan han återkomme till fädernegården?
Då blefve det nog icke fru Holm förunnadt att
hälsa honom välkommen.»
Ytterligare ansatt af den förtretade friherrin-
nan Mina, beslöt sig nu Märta för att med fröken
Sidsel begagna kuren vid sanatoriet. Han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
