Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Märta såg efter honom, så länge han syntes,
och återknöt lugnt samtalet med morbrodern. De
hade ständigt något att tala om nu för tiden; hon
hade fått ett lefvande intresse för att höra hans
idéer och åsikter i en del frågor, och han lät för-
leda sig till att vara road af att meddela sig med
henne. »Flickan har i alla fall sin mors hufvud.»
Nu närmade sig tiden af vistelsen vid sanatoriet
sitt slut, och han kände en viss värme och för-
nöjelse vid tanken, att de skulle fortfara att vara
samman äfven därefter. Hon hade väl icke själf
talat om framtiden, men Mina hade sagt att hon
blefve hos dem.
Ja, om en vecka skulle de lämna orten. Det
hade varit en tid af bekymmerslöshet, med en
underström af något förtjusande, denna sista tid
som gått. Märta frågade sig om hon väl någon-
sin åter kunde bli så lycklig. Hon var nu så på
det klara med sig själf och hvad hon ville, och
till denna sinnesro sällade sig de yttre betingel-
serna för en sund och härlig tillvaro. Sköna
sommardagar — tidigt ur säng och ut i det dag-
giga gräset med bara fötter som snart blefvo så
rosigt våtvarma, medan hufvudet förblef svalt och
kallt — aptiten ypperlig — kroppen allt starkare
och spänstigare af sol och luft — nattsömnen
djup och god. Och ibland korta, oförmodade
sammanträffande, med betydelselöst småprat, men
undrande, spörjande blickar.
Utfärden gynnades af strålande väder. Dok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
