Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men detta är ieke vetande, det slags
metodiska vetande, som gifver ett lefvebröcl.
Därföre, när jag stod ensam inför uppgiften
att lifnära mig, hvad hade jag att välja
emellan? Svält, liderlighet eller att låta mig
slukas af det odjuret: storindustrien.
Där är jag nu: i gapet på odjuret. Med
en ström af olyckskamrater, manliga och
kvinnliga, har jag rusat in i de vidöppna
käftarna, såsom den glittrande, sprattlande
sillstimmen motståndslöst dragés in i hval-
fiskens svalj. Hu! jag har stundom en hemsk
förnimmelse af att jag smälter ■— smälter i
odjurets buk, för att till sist som en själlös
atom gå upp i hans jätteorganism.
Så pappas ögon gnistrade, när han ta-
lade om storindustrien. Han knöt handen. —
»Storindustrien förstör, olyckliggör män-
niskorna. Men vidundret gifver bröd —
bröd — bröd. Det är väl gift däri, men det
vänjer man sig vid och lefver — ett halft lif.»
Så talade stackars pappa. Och nu håller
hans lilla flicka, som han var så rädd om
och drömde lyckodrömmar för, på att vänja
sig vid giftet för att lefva det halfva lifvet.
Nej, i dag blir det för bittert. Bäst
sluta nu. Hur jag i alla fall vrider och vän-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
