Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å-tétesoffa. Jag litet rak och tillbakadragen,
hon idel mjukhet och förtroende. Hennes
varma, hvita hand borrade sig in i min, som
var större och kallare. Hon berättade . . .
’Å, doktorinnan . . . nej, det kan jag inte
säga, den storståtliga titeln slukar alldeles mina
små enkla meddelanden, jag skall inte bli så
rysligt besvärlig ändå, men jag vill gärna säga
du, får jag?’
När en människa ber så som Signe
Meg-dal, säger man inte nej. Det är ungefär af
samma skäl, som man inte gärna dödar en
oskyldig insekt. Att det finns en otalig mängd
dylika små insekter, hvilka ställa till oreda,
tänker man för ögonblicket icke på. Hon fick
sin vilja fram. Jag kände hennes fuktiga, friska
läppar trycka sig mot min kind och undrade:
Hvart skall det här taga vägen? Har hon
något att meddela, som kan fylla mitt lif med
nytt intresse, det att vara något helt för en
människa?
Kanske var hon, trots sin lekande yta, en
af de kvinnor i hvilkas sällskap man lärde och
tänkte. Jag är ju inte på jakt efter intrasslade
samhällsproblem, men jag skulle vara tacksam
för en anvisning att vara nyttig och verksamt
god. Signe Megdal har rest mycket, sett olika
länder och människor; det hade ju varit
naturligt, om hon riktat sig med praktiskt vetande.
Jag väntade förgäfves på att hon skulle
komma med något af allmänt intresse eller åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
