Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone att hon skulle ha format sin glädje och
sin sorg stor, medan den fått växa upp inom
henne, tills hon nu skulle omsätta den i ord.
Hon satt där så strålande vacker med sitt ljusa,
glänsande hår och sina stora blå ögon och
berättade, med de röda läpparna ofta
sammandragna som till en läcker sugning, om små
intermezzon i sin ’lifsroman’. Hon var för ung och
för litet själsvaken att ha upplefvat mycket; det
märkte jag snart. Hon var ändå, trots sitt
solvarma yttre, blondin: det är, nästan utan
undantag mera ett litet ljuft mellanting af
jungfrublyghet och vardande huslig matrona, i den
period, då kvinnan eljest skulle verka individ.
Hon hade således knappt en enda ful svart
fläck på sitt samvete, och om det inte heller
var alldeles blankhvitt, var det ganska
oför-skyldt vägdamm, som solkat det.
Hon talade med inspiration om, hur hon
i smyg med fästmannen besökt eleganta
restauranger, hur hennes fötter ljudlöst rört sig öfver
en mjuk matta, till dess hon kom fram till
spegeln, och medan hon stått där och ordnat
sitt hår — det hade som allt vackert och rikt
hår en inbiten vana att vilja falla ned — smög
han sig bakom henne, och hon kunde se, hur
hans ögon lyste af beundran.
Signe Megdal har fått en otrolig mängd
rumsinteriörer och små därtill börande
romantiska situationer i hufvudet, och hon njuter
dem som en baldrottning sina kotiljongsdeko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
