Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tala oss, och vi kalla den, som hör utan att
tröttna, en liten duktig kamrat. Det förundrar
mig nu, att jag aldrig talat för dig; du har ändå
bedt mig om det. Men det har väl icke varit
tid och ro nog. Nu är här så lugnt. Ringbo
sofver; du minns ju, att det har en djup
drömfri vintersömn. I går kom varslet om de hvita
månaderna: ett lätt snöfall. Snön smälte strax
igen, och jorden blef endast en nyans mörkare,
men de sista astrarna hängde slokiga, när jag
såg till dem, så nu får du ej af dem mera.
Du idkar sällskapslif, jag isolerar mig. Vi
behöfva bägge just de kurerna för att återhämta
oss från forcerade själsrörelser, och jag ber dig:
fortsätt en tid till. Kom inte ännu tillbakal
Du skakar på hufvudet och finner det
paradoxalt att först lägga i dagen sin starka
längtan och sedan skjuta bort det, som skulle
stilla den. Min älskade! Jag vill, att det skall
vara som ett barns jul, när du kommer till mig
igen. — Jag vill ha pröfvat kraften i mitt
famntag på det största af allt: tomheten.
Du är värd alt älskas i helg-glädje, och jag
vill aldrig att den kyss, jag skänker dig, skall
smaka surnadt måltidsdricka. Jag vill vänta
dig tills hela mitt väsen jublar emot dig: »kom!»
I pliktens namn förde jag dig till altaret; nu
vill jag bära dig öfver min tröskel som min
brud, ty nu först är du det, sedan också du lärt
dig älska mig. Du har länge trampat på graf-
9. — Kuylenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
