Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och in på ögonen så där, när du sjunger. Du
ser alldeles ut som vår grannes ko, som hade
förätit sig på våt klöfver och som jag fann
ligga flämtande ute på fältet och som de sedan
måste öppna magen på med en pinne.”
Några unga herrar fingo brådt att taktfullt
föreslå, att man skulle leka lekar, och någon
föreslog ”sitta på understol”.
Men detta m otsatte sig Gunlög på det be-
stämdaste. Ty sista gången den leken varit
före, hade Annas ”under” varit så galna och
kuriösa, att hela sällskapet kiknat af skratt,
och då Anna till sist själf skulle sitta på ”un-
derstolen”, hade hon liknat sig vid en ”trä-
stubb”, och då alla undren voro slut, hade hon
förargad utbrustit:
”Hvarföre har ingen undrat, om det är en
fruntimmersstubb, eftersom jag i alla fall är
flicka? Det hade varit kvickt, det!”
Man föreslog nu andra lekar, men kunde
ej enas, ty den stackars Gunlög var rädd för
allt, hvari Anna kunde indragas. En paus i
öfverläggningen uppstod, det blef nästan tyst, och
då hördes Anna högt och lifligt berätta för
sin nya bekantskap Maria Wedman:
”En gång var Gunlög och jag på besök
hos vår forna sköterska, som bor ute på lan-
det, en bit från staden. Det blef glädje, när vi
kommo! Vi trakterades med kaffe och dopp
och balfdans. Nå, för mig slank nu allting
ned, för jag var hungrig efter den långa pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
