- Project Runeberg -  Vinddrifne /
158

(1894) [MARC] Author: Ellen Idström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gossen med sig. I dag skall han åter fara dit för
att stanna under helgen, och lille-Sven har löfte
att äfven nu få följa med.

Det eleganta åkdonet stod redan framkördt, då
Hanna med gossen vek in på gatan, där räntmä-
starns hus låg, ooh själf trädde räntmästaren just ut
ur porten, i begrepp att stiga upp i vagnen. Hans
ansiktsuttryck skiftade märkbart — han hade haft
en half förhoppning på att Hanna ej skulle hinna
hem med gossen, så att han häraf kunnat taga sig
anledning att fara utan det lilla besvärliga påhänget,
en liten ofarlig, men förarglig rival hos fästmön.
Räntmästaren var en ännu ung man, som gjort en
snabb karrier och nästan blifvit en hufvudperson
inom samhället, på grund af sin ledande förmåga
vid olikartade företag, men äfven på grund af de
förhållanden och egenskaper, som gjorde honom till
en alltid framstående personlighet inom sällskaps-
lifvet.

Enkling och förmögen, begåfvad med ett par
grå, forskande, stundom ganska klippska ögon, kan-
tade af svarta ögonfransar, mjuka, blonda mustascher
och en behaglig figur, spelade han sin roll inom
frumtimmersvärlden, ehuru hans tillbakadragna, vär-
diga uppträdande och allvar, utspädt med en lagom
portion spefullhet, ej tillät någon sorts flirtation,
hvadan han således äfven var mycket omtyckt i
männens kretsar, där kan dessutom aldrig bråkade
med utpräglade åsikter. Här jämkade han ihop
skilda element med en sorts korthuggen kvickhet,
som var tillräckligt spetsig för att roa, men ej skarp
nog för att såra. Han var egentligen ordknapp, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ievinddrif/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free