Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där de i nattmörkret gledo sin bana fram. Han hade
med kärlig omsorg stufvat undan sina nattsäckar
med fiskdon, jaktredskap och politiska broschyrer
och memoarverk, därpå dragit en suck såsom en be-
friad och så ljufligen inslumrat.
Ah, denna sömn! Alltid hade han kunnat sofva
— vid deras första små sammandrabbningar, då hon
legat vaken och gråtit, så att hjärtat kunnat brista
— efter barnsängarna, då hon legat där med feber-
glänsande vidöppna ögon, då hade milda snarkningar
från soffan öfvertygat henne om att la bête hos ho-
nom varit starkare än ångesten — vid de stora slit-
ningarna, då hon vankat omkring i nervös upphets-
ning och maktlös harm mot ödet, då hade han äfven
då legat i sin bädd och — sofvit. Och sof gjorde
han nu djupt och godt — alltmedan hon satt där
vaken och med afsky målade för sig bilden at sitt
blifvande landtliga lif — hon, storstadskvinnan och
salongsdamen.
Härunder skredo nattens timmar fram, tills en
blek gryning bakom vaggonens nedfällda gardiner
förkunnade, att vårmorgonen bröt in. Med nervös
hast ref fru Vaberg de skymmande förhängena i sär
och letade i sin nattsäck bland alla nyheterna i
försköningsmedelsväg rätt på den lilla silfvernack-
spegeln.
Hu! så den genomvakade natten härjat henne.
Med hvilka askgråa dagrar och rynkfyllda skuggor
den vida rymdens solljus målade ansiktsfärgen! Så-
dan såg hon då ut numera, den forna skönheten!
De skymmande husraderna hemma i Stockholm, fön-
strens ljusdämpande draperier, kvällarnas varma ljus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
