Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
sofva och vet hvad sofva är. Den följande dagen .marscherade vi
endast en mil, till Krumesserhof, och höllo der rastdag. Dagen
derefter gick det till byn Schersrade. Straxt efter
framkomsten beordrades jag att med 4 underofficerare och 45 man
infinna mig hos kaptenen vid jägareregementet. Denne hade fått
order att vid Donnerslussen sätta sig i förbindelse med den på
hans högra flygel stående franska korpsen, på det han i tid
kunde inhemta underrättelse, när fienden ämnade framtränga
från detta håll. Slussen förde öfver Steckenitz-floden till den
af fienden besatta flodstranden. Samma dag jag kom dit, fick
jag nattjenst, aftonen derpå likaså, och på detta sätt fortgick
det oupphörligt. Sällan fingo vi sofva om dagen, ty då kommo
kosackerna ridande till stranden och sköto in i vaktstugan,
hvarest vi tillika med manskapet uppehöllo oss. Om natten
kommo de ej, sedan de hade öfvertygat sig om, att våra kulor
mötte dem, när och hvar de minst väntade dem. Sjelfva
slussbryggan hade kaptenen förstått att behålla i sina händer, så
att vi kunde draga den öfver till oss och således vara herrar
öfver öfverfarten. I en temligt stor by, i mil in på det
fiendtliga området, och hvarifrån fienden brukade förse sig med
lifsmedel, beslöt vår kapten att äfvenledes förse sig dermed.
Expeditionen lyckades; en stor mängd boskap, flera vagnar med
spannmål ocli en hel mängd gäss blefvo tagna. Vår hurtige
kapten hade så väl ordnat sitt manskap, att fienden blott
inskränkte sig till att bevaka och följa oss på afstånd, utan att
dock våga något angrepp. Om aftonen den 27 November fick
jag order att ofördröjligen marschera till regementet i
Kromförde. En vägvisare med en lykta måste gå förut, ty det var
mörkt och dessutom var trakten oss alldeles obekant.
Regementet höll då på med att besätta ett brohufvud och andra
verk, samt att förbättra dem. Medan vi arbetade härmed,
kom order att efter bästa förmåga samt så fort och så
fullständigt som möjligt förstöra alla härvarande försvarsverk.
Härmed voro vi icke långt komna, då regementet fick order att
ofördröjligen lemna allt och draga sig längre tillbaka. Utan
att prins Fredrik märkte det, och utan att prins Eckmühl hade
underrättat sin allierade derom, lemnade Eckmühl i all tysthet
Mölln, hvarest vi, efter aftal mellan de båda prinsarne, skulle
sammanstöta. Men nu var ej allenast Mölln öfvergifven af
fransmännen och besatt af fiendtliga trupper, utan dessa voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
