Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ska kavallerister, och detta gjorde visserligen intet godt
intryck; men nu sågo vi honom lik en stormvind kasta sig mot
fienden, följd af en dansk kavallerikorps. Endast för att vinna
terräng och tid att ordna ett anfall, hade generalen så
skyndsamt aflägsnat sig från striden. Det fiendtliga kavalleriet
studsade, gjorde högerom och sökte att bana sig en återväg
genom byn. Men nu hade våra kanoner åter intagit sin
ställning, likasom fyenska bataljonerna hastigt åter bringades i
ordning af sina officerare. Efter hvad som blef berättadt, skall
det fiendtliga kavalleriet hafva gjort en betydlig förlust vid sitt
öfverilade framträngande. Vår förlust var visserligen äfven
stor, och vi mistade tillika några fångar, förutan att ett af
våra jägarekompanier blef dels nedsabladt och dels
tillfångataget med alla sina officerare; båda kanonerna qvarlemnades,
då hästarne voro dels dödade, dels sårade. En häst blef
skjuten under L’Allemand.
Under en löjtnant vid holsteinska ryttareregementet, en
vän af mig, störtade hästen. I det en fiendtlig kavallerist
måt-tade ett hugg efter löjtnantens hufvud, störtade ban
plötsligt död ned vid sin fiendes sida, träffad af ett skott från en
af våra jägare.
Det var vid Bornhövede som Waldemar II eller den
segerrike led sitt bekanta nederlag.
Vid öfvergången af den slesvig-holsteinska kanalen vid
Klüvensick mistade vi likaledes två kanoner, som vi dock hunno
förnagla. Innan fäktningen vid Bornhövede hade vi nödgats
stå stilla i fyra timmar, genoinpiskade af nordanvinden och
kölden. Ifrån Bornhövede gick första brigaden till Nettelse och
regementet Slesvig med andra brigaden till Preetz. Denna
marsch blef den besvärligaste på bela återtåget, ty den leriga
vägen var genom regnet nästan bottenlös. Utmattadt och
kraftlöst sjönk folket till marken och blef liggande der; med
möda fick man dem att släpa sig så mycket åt sidan, att de
ej blefvo liggande midt på vägen. Regementena kommo i
oordning, hvilken artilleriet med sina vagnar och krutkärror än
mera förökade. Vi voro alla ända uppifrån och nederst
öfver-strukna med lera. Vid dagens inbrott skulle vi vara i Preetz;
vi måste nemligen marschera om nätterna, ty då vågade ej
fienden förfölja oss i ett för honom främmande och okändt
land. Ändtligen stodo vi utanför staden, men i hvilket till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
