Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
och bjuder att skynda och begagna dessa ljusa, dyrbara ocli
flygtiga ögonblick. Ej alltid är det dag, ej alltid lyser solen;
den långa natten med sitt mörker, sin tystnad och ensamhet,
med sina vinterstormar och sin snöyra kommer. Då får man
för lång tid umbära samlifvets njutningar och fröjder, liksom
den trefliga verksamheten för långa tider måste upphöra.
Ankomne till landningsstället och efter att hafva förtöjt
sina båtar, ila fiskrarne, både man och qvinna, ung och
gammal, till köpmannen eller hans bodbetjent, för att i
handelsbodarne eller fiskehjellena sälja sin fisk och hvad annat man
kan hafva att afyttra, för att derigenom erhålla nödvändiga
pengar eller anvisningar till att klarera de förestående
utbetalningarne till fogden, skrifvaren, presten eller skole- och
fattigkassan. Ifrån fiskehjellena skynda de till stranden eller något
hus för att tvätta sig och sedan påkläda sina helgdagskläder,
och derefter till thingsbordet, till fogden och skrifvaren (som i
Östra Finmarken dåförtiden ej var annat än en och samma
person), och från thingsbordet till presten, för att låta anteckna
sig till nattvardsgång, vigsel, barndop, begrafning eller
kyrkotagning*). Ingen brist var det nu på gäster till bröllopet, ej på
faddrar till kristningen, och ej på deltagare i ett hederligt
liktåg. Ifrån presten går det till kyrkan, från kyrkan ut på
kyrkogården, hvarest liktalet och orden: "Af jord är du kommen,
till jord skall du åter varda", har framkallat en stilla och
högtidlig sinnesstämning bland de närvarande. Kyrkoklockan
tystnar, kyrkan och kyrkogården stängas, och åstad bär det nu till
bröllopsgården, barnsölet eller grafölet, der till munterhet och
glädje, här till stillhet och sorg, för att åter nästa dag begynna
samma kretslopp af detta glada och omvexlande lif.
Vid dylika samqväm förtjena emellertid lapparne att
när-mare omtalas. Som den framställning professor Keilhau ger
i sin bok om sina resor i Finmarken, sidan 45, är en
natur-trogen skildring, återgifves den här: "l anledning af thinget
och prostens närvaro, var en stor del af landtallmogen samlad
på Vårdö år 1827. Lapparne bildade ett litet läger, som vi
genomvandrade vid det matta skenet af midnattssolen. Fler-
*) Dessa förrättningar blefvo alltid af mig sjelf införda i kyrkoböckerna,
förnämligast för att lära känna församlingen och kunna samtala med dorn derom;
für öfrigt voro den tidens klockare ej synnerligt skrifkunniga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
