Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
mörkt det gamla förfallna missions-skolhuset, och dystra ocli
mörka visade sig äfven Nässeby-fiskvärets låga och svarta
jord-gammer, hvilka utan all ordning lågo kringspridda på
stranden. Dialekten är obehaglig och menniskorna för det mesta
små och oansenliga; men deras liflighet och godmodighet samt
deras förnöjda ocli glada välkomsthelsningar, i förening med
utsigten på den å en framskjutande landtunga befintliga lilla
kyrkan, mildrade och nästan tillintetgjorde det mindre
behagliga intryck, som landstigningen i första ögonblicket hade
framkallat. Vid Nässeby kyrka var likaledes en tolle anställd.
Menigheten bestod, med få undantag, uteslutande af lappar.
Under skrifningen ligga de lappar, som ämna begå nattvarden,
på knä i koret eller gången; tolken står då vid sidan af
altaret; ibland kunde lian fråga: "Hvad var det som presten sade?"
För en församling, som aldrig varit van vid bättre, kan en
dylik gudstjenst vara i sin ordning och hindrar ingalunda
andakten eller uppmärksamheten. Under predikan vandra
åhörarnes blickar från presten till tolken, och från honom till
presten igen; ofta hvilar dock blicken stadigvarande på
presten.
Efter slutad gudstjenst återvände min hustru till
Mortens-liäs, för att i sällskap med fogden och hans hustru resa
tillbaka till Vadsö. Jag fortsatte deremot resan till Tanen och
Lebesby. Under regn och motvind kom jag slutligen på
aftonen fram till handelsplatsen Nyborg, en i slutet af
Varanger-fjorden nyligen upprättad handelsplats, hvarest jag tillbringade
natten. Dagen derpå gick jag under köld och en
genomträngande blåst öfver Varangerfjellet till Seida, hvarest jag
stannade öfver natten. Följande morgon rodde jag i regn och
motvind utför elfven; motvinden steg till full storm.
Emellertid var jag nog lycklig att komma i land vid Bonakas, ett
ganska betydligt elf-lapps-fiskevär, en mil ifrån Guldholmen,
hvarest jag ankom om natten, då stormen saktade sig. Morgonen
derpå gick det raskt och hurtigt åstad öfver den upprörda
och starkt rullande sjön, utmed Digermulens branta sidor; en
hastig vindstöt hade nära pä krossat båten mot detsamma, om
ej mina lappar varit förberedda derpå; då derför dylika
kastvindar — rossen — uppnådde båten, hven den endast genom
niast och tåg, ty seglet var i samma ögonblick nere. Ifrån
alla sidor följde nu den ena kastvinden efter den andra. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
