Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192-
de siberiska språken, samt att Castrén i följd af
rekommendation från Sjögren var utnämnd till medlem af denna
expedition, hvilken under tre år skulle företaga ethnografiska och
filologiska forskningar. Det var samme Castrén, som 1851
afgaf det fördelaktiga vitsordet om mitt lappska Nya Testamente.
Karasjok har en vacker belägenhet på en stor slätt, som
genomströmnias af Karasjok-elfven. Denna kröker sig så, att
byn ligger på en halfö. Sandterrasser, beväxta med prydliga
löfträd, omgifva floden närmast; bakom dessa uppstiga dalens
egentliga sidor med temligen god furuskog; öfver denna ser
man ännu några björkbuskar på bergshöjderna och åsarne,
hvars öfversta nakna spetsar framskjuta öfver skogsregionen.
En liten nätt kyrka tager sig fördelakligt ut bland invånarnes
kringströdda hus och höstackar samt mellan fjell-lapparnes
staburar; ty med allt detta är platsen besatt.
Stället blef aldraförst bebodt för inemot 150 år sedan, då
några qväner nedsatte sig här för att lefva af boskapsskötsel
och laxfiske. De blandade sig med de kringströfvande
fjell-lapparne, af hvilka några, förmodligen de fattigare, tid efter
annan här äfvenledes nedslogo sina bopålar ocli började lefva
som qvänerna; de blefvo snart talrikare än dessa, och numera
anser man i allmänhet bela folkmängden för fjell-lappar, fastän
de ej hafva renar, och skulle derför med rätta anses för
elf-lappar. Klädedrägten och språket äro fjell-lapparnes; dock
förstås och talas äfven qvänska (linska), och af den
fördelaktiga kropps- och ansigtsbildningen hos flertalet märkes en
skilnad mellan dem och de oblandade lapparne.
Traditionen förmäler, att äfven dessa trakter i en ännu
aflägsnare tid skola hafva egt fastboende inbyggare. Det liar
verkligen funnits spår efter en sådan bebyggelse vid Assibagti
och vid Gjergulgammem. På båda dessa platser ses gamla
byggnadstomter, och man skall vid dem hafva funnit en mängd
ben, ej allenast af menniskor ocli rendjur, utan äfven af
hornboskap. Ryssarne härjade i Finmarken under det fjortonde
och femtonde århundradet; ej allenast utmed kusterna, utan
de skola äfven hafva framträngt till dessa aflägsna trakter, och
ihjälslagit inbyggarne. I sju på hvarandra följande år, säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
