Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222-
norska. Menniskor om 60, 70 och 80 år hafva på sin
dödsbädd förklarat, att de aldrig hafva förstått norskan!!*). Från
den tiden, då lapparne här i socknen fingo böcker och
undervisning i modersmålet, har i fyra år kunskapen känbart börjat
att utbreda sig bland lapparne, medan att tolf års
ansträngningar genom norska språket hafva varit så godt som alldeles
fruktlösa. Många mödrar hafva anmodat mig, att lära
deras barn läsa ren lappska, på det de skulle kunna läsa för
sina föräldrar i de lappska böckerna, i Nya Testamentet och
i böneboken (andaktsboken). Det var blott tanken på, att
handlingen var helig och att Gud var närvarande, som stämde
barnen till andakt på konfirmationsdagen, "ty intet af hvad de
hörde nådde deras hjertan, de förstodo det icke!"
Den 9 Oktober fick jag en express från presten i Karlsö,
med anmodan att i hans ställe förrätta tjensten i Skjervö
kyrka, eftersom ban återigen var beordrad till en annan plats.
Han hade nyligen hållit konfirmation och skrifver i anledning
deraf: "Oaktadt deras svagheter finner jag lapparne både
älskvärda och förtjenande att som prest arbeta för. Hur innerligt
glad är jag ej, att, ehuru ofullkomligt ännu, dock kunna tala
med mina lappska konfirmander på deras eget språk! Jag
hade i år den glädjen att förvissa mig om, det de förstodo
hvad som är nödvändigt att veta för saligheten."
Jag reste nu de 4J milen till Skjervö. Kyrk- och
handelsplatsen här ser ut som en liten stad i anledning af de
många kyrkbodarne. En talrik församling infann sig söndagen
den 20; jag hade ej mindre än 11 brudvigslar och 8 barndop
att förrätta. Det herrskade under bela tiden en ordning, som
lände såväl menigheten som handelsmannen till heder.
Söndagen var norsk gudstjenst, måndagen lappsk och qvänsk. Då
en af de under sommarvakansen tjenstförrättande presterna
gick ut från kyrkan kommo tre qväner, två qvinnor och en
karl, fram till honom på kyrkogården, der de knäföllo i
fruktan och ångest inför honom. Efter det presten hade fått dem
in med sig i sakristian, förklarade de genom tolken, att de
under skriftetalet läst i qvänska religionsböcker, men under
tiden hade det undgått deras uppmärksamhet att framträda
till absolution, innan de mottogo nådemedlen; de ville gerna
*) Man kan tänka sig hur deras religiösa kunskap måste hufva varit!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
