Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241-
I Karasjok var det lugnt. De försök, hvilka några utsända
från Kautokeino och den svenska grannsocknen Karasuando
hade gjort, för att väcka oroligheter och omvändelse till deras
tro, hade kyrkosångaren i förening med länsmannen vetat att
tillintetgöra. På denna i-esa mellan Polmak och Karasjok blef
jag icke anmodad om några presterliga förrättningar, derför
att ingen visste af denna resa och ingen tid gafs att
bekantgöra den. Hvad som bidrog, att jag oftare kände mig trött
vid utförandet af dessa förrättningar mellan Polmak och
Karasjok, var ingalunda dessa förrättningar i och för sig sjelfva,
utan oftast den ansträngande färden i mindre godt väder och
på ett-mindre godt före; dertill det oupphörliga ombytandet
af reskläderna och prestdrägten; denna omklädnad kunde ej
alltid företagas i fria luften, utan som oftast i en trång stuga
eller gamme. Dels bragte då en sakta läsning för mig sjelf i
Testamentet, dels äfven ett utrop från de sjuka eller gamla
tröttheten att gifva vika, så att, en ny lifskraft
genomströmmade mig.
Onsdagen den 16 Oktober hade jag från de närmaste
ijell-byarne erhållit lotsar eller vägvisare samt tre man för att bära
de nödvändigaste sakerna. Det mesta af packningen måste
jag qvarlemna i Karasjok, för att komma efter på vinterföret.
De första nio milen kunde till ryggaläggas med båt på en
bi-elf, som utfaller i Tanaelfven. Forsarne i denna elf voro af
den beskaffenhet, att jag skulle hafva ansett det för en
omöjlighet att befara dem med båt. Första dagen kommo vi
2.1-mil och fingo nattqvarter i en öde fiskaregamme. Forsarne,
som vi denna dag hade passerat, voro ej af någon betydenhet,
men den följande väntade oss belt andra ocli flera. Af dessa
voro somliga £ mil långa och väl längre; den ena forsen
af-löste den andra i en oöfverskådlig sträcka. Det susade och
brusade, larmade och forsade, att jag var nära att förlora
hörseln. Ibland slungades båten med en svindlande fart tillbaka
utför elfven, men genom stakarnes hurtiga och resolverade
användande bragtes båten åter i de stakandes makt innan den
hann att fyllas, kantra och slås i bitar af forsen. Jemna och
kraftiga tag med stakarne tvingade båten uppför och genom
den dånande och brusande strömmen. Vi hade framför oss en
half mils lång fors, den farligaste och svåraste på bela elfven;
tiden led redan så långt ut på eftermiddagen, att det hotade
Resa i Finmarken. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>