Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25<>
♦lem som lågo på golfvet; alla reste sig på fötterna, hoppade,
slogo med armarne upp och ned samt utstötte med
upphettade och förvridna ansigten svordomar och förbannelser öfver
alla oomvända. Jag gick nu bort till kyrkovaktaren, som låg
påklädd på en säng och åbäkade sig som alla de andra; jag
ruskade honom och talade till honom, men fick intet svar; att
han hade igenkänt mig, erfor jag sedermera. Jag vände mig
nu åter till dessa förvillade och stod försjunken i åskådandet
af deras vilda beteende. Det låg något vansinnigt, något
dämoniskt i deras vildhet. Jag gick slutligen långsamt och lugnt
mot dörren; i trots af deras uppretning, deras oafbrutna
hoppande, hojtande, hotelser och uppmaningar till omvändelse,
lemnade de mig dock oanfäktadt nödvändig plats. Då jag
kom till dörren stannade jag och vände mig om, för att ännu
en gång kasta en blick på dessa menniskor. Jag
öfverraska-des då af en syn, som ännu står liflig för min blick. En gosse
af omkring 10 år trängde sig fram mellan de fullvuxna
menniskorna, oupphörligt hoppande som de, med samma förvridna
ansigte som de och utstötande samma förbannelser som de.
Jag stod några ögonblick och såg på, och gick sedan långsamt
ut min väg genom den långa och mörka gången; de följde mig
hojtande på ett stegs afstånd. Då jag hade kommit ut gick
jag framåt fem eller sex steg, vände mig då om och stannade
för att se på dem. Hojtande, hoppande och förbannande
uppställde de sig utanför huset; de voro nu så hesa, att man nästan
ej kunde urskilja några artikulerade ljud. Ogillande deras
åtgörande genom en rörelse med handen och hufvudet, gick jag
slutligen, förföljd af deras hojtande, till dess jag hade kommit
ur deras åsyn. Då jag skulle gå, slöto sig flera till mig och
följde mig till skolhuset, hvarest vi aftalade tiden för våra
aftonandakter och bibel-läsningar.
En talrik sanding infann sig på aftonen; det herrskade
ordning och uppmärksamhet. Andakten slutades denna afton
och sedermera oftare med afsjungandet af några verser ur
qvänska psalmboken, efter de ej förstodo den norska. Der
voro alltid några närvarande, som voro öfvade i den qvänska
psalmsången. En och annan af de mera lugna bland de
"andlige" sade: "Stackare! ban vill gifva af den "ande", som han
har, stackare!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
