Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261-
Längre fram på dagen kommo alla tio samt två qvinnor. Då
mitt rum var för litet att rymma dem alla, gick jag med dem
in i ett större rum- Sammanträdet anmäldes för mig såsom en
generalförsamling å samtlige de "andliges" vägnar och i deras
namn. "Skall den der vara presten?" frågade den ordförande
de öfriga och låtsade som han ej kände mig. På svaret att
det verkligen var presten, sade han: "Då får jag väl lof att
taga af mig mössan", hvilket han äfven gjorde. "Så får väl
äfven jag taga af mössan", tog jag till ordet och lade den åt
sida; nu togo alla de andra äfven af sig sina mössor. Jag
kunde ej annat än dra på mun åt denna högtidliga inledning.
Ordföranden höll nu först ett längre tal, hvaraf
hufvudinnehållet var: Då de hörde att jag var kommen, hade de
gladt sig, men deras förhoppningar hade blifvit rubbade; jag
hade varit en nitisk man; men hvad var jag nu, då jag ej ville
hålla med de "andlige"? "Att du ville afskaffa
bränvinssupan-det, var rätt; men hvarför blef det ej afskaffadt? Detta hafva
vi nödgats göra." Ordföranden berättade nu med största
välbehag tvänne syner, uppenbarelser, som ban efter tre dagars
bön haft i en skog. Christus hade visat sig för honom i en
lysande skepnad och öfverlemnat domaremakten åt honom. —
Efter 1 i timmas samtal gingo de omsider, stojande och
hojtande som vanligt. Deras påståenden och lärdomar äro
hufvudsakligen följande, som jag måste lofva dem att genast
anteckna, och som jag vid olika tillfällen uppskref, till och med
efter diktamen:
"Vi äro komna för att bringa ofred; der vi äro, skall ej
vara fred. För att frukta Gud måste man synda, ty endast
den som syndar fruktar Gud; men vi frukta ej Gud, ty de som
hafva "anden" kunna ej synda. Vi äro lemmar af Gud, och
Gud kan icke straffa, icke döma sina egna lemmar, således kan
Gud icke döma oss. Vi äro döda och kunna derför icke dö.
Der finnes andlig och köttslig lekamen; vi hafva icke köttslig,
icke lekamlig lekamen, utan andlig lekamen. Vi äro på den
nya jorden. Vi äro andliga, heliga och rättfärdiga. Vi äro
bibeln, det nya testamentet, Sinai. Vår lekamen är lagen,
följaktligen äro vi berättigade att döma. Vi äro Gud fader, sonen
och anden, sonen har föiiorat sin makt, som nu är hos oss.
Anden i oss har makt till att dräpa. Den prest, som icke
förnekar, att ban har kött, är följaktligen dödlig och hörer djcf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
