Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smälta mod landets egna inbyggare, såsom det plägar gå med
enskilda, som nedsätta sig i ett främmande land: så kunna
visserligen qvänernas ursprungliga härkomst icke egentligen
tillhöra Finmarkens historia; men då man här påträffar det
besynnerliga fenomenet, att qvänerna just för det de ej hafva
utgrenat sig öfverallt i Finmarken, utan bo samlade på vissa
platser, hvarest de i anseende till antalet hafva öfvervigten, ej
allenast hafva genom flera generationer bibehållit språk och
seder, utan äfven till stor del öfverfört desamma på sina
grannar, så kan man nu ej annat än betrakta dem såsom en särskild
tredje klass af Finmarkens invånare, och frågan: "hvad förstås
egentligen med qväner?" synes så mycket mera kräfva ett svar,
som namnet knappt är kändt utanför sjelfva Finmarken.
"Med qväner förstås här desamma, som man i Sverige
kallar för finnar, d. v. s. alla de som tala det finska — eller
karelska språket.
"Enligt Sporrings manuskript från 1734 (se Topogr.
Journal for Norge, 6:te häftet, pag. 69), drogo qvänerna redan i det
15:de århundradet ned till Finmarken för handelns skull
(endast som resande, ej för att bosätta sig), och då Finmarkens
invånare således redan i äldre tider hafva lärt att känna detta
folk under namn af qväner, är det ej att undra på, em de
fortfarit att benämna dem så, då de sedermera kommo för att
bosätta sig der."
Om den nytta, som qvänernas ännu alltjemt ej allenast
fortfarande, utan årligt tilltagande inflyttningar i Finmarken
stiftar, är en fråga, som säkerligen förtjenar regeringens
uppmärksamhet. Det är visserligen sannt, att de qväner, som för
100 år tillbaka inflyttade i Finmarken, till största delen
nedsatte sig i trakter, som förut voro glest bebodda, uppodlade
den förut obegagnade jorden och gagnade derigenom verkligen;
men det är likaså sannt, att de invandrande nu för tiden
endast draga till de trakter, hvarest deras landsmän bo, och
alldeles icke befatta sig med jordens uppodling, än mindre med
upprödjning af ny jord. Bland de många, som hopvis draga
bort till Finmarken, isynnerhet då missväxt inträffar i Sveriges
eller Finlands nordligaste trakter, hvilket i de sednare åren
ofta varit fallet, är det dessutom endast få, som komma i den
afsigten att för allo nedslå sina bopålar der eller vidblifva
denna afsigt, ifall de hyste den. Mängden söker endast att för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
