Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300-
en tid der uppehålla lifvet och drager åter tillbaka; men
följande året komma antingen desamma eller andra åter i deras
ställe, utari att dessa dock, medan de uppehålla sig i
Finmarken, kunna afhjelpa bristen på tjenst- eller arbetsfolk; ty de
komina ej längre än till det ställe, der de först hamna,
isynnerhet i Alten, hvarest de i sällskap med der bosatta qväner
drifva fiskeri, och vid Kaafjord, så länge arbete der kan
erhållas.
Vidare är anmärkt af dem,* som helst önska se qvänerna
fördrifna från Finmarken:
"Det är icke meningen, att vilja förevita qvänerna deras
kärlek för fädrens språk; men ett är att älska och ära sitt
modersmål, och ett annat att med stolt egenkärlek fordra det
äradt och liäfdadt af och hos ett främmande folk. Det är en
väsendtlig skilnad mellan deras och lapparnes ställning, i det
dessa lefva i sitt eget land, som de innehade ännu tidigare
än norrmännen, medan de andra inflyttade som främlingar från
ett annat land. Man kan derför knappt med skäl draga en
slutsats öfver de omsorger som Sverige och Ryssland hafva
visat för qvänernas språk, om hvad Norge bör göra för dem."
Såsom ett vigtigt aktstycke till besvarandet af frågan:
"Äro qvänerna ett godt eller ett ondt för Finmarkens amt?"
meddelas här i öfversättning ett bref från engelska
generalkonsuln Crowe, skrifvet från Kaafjordsverken i December 1843.
Som bekant, har herr Crowe tillbringat en lång följd af år i
Finmarken, dels i Hammerfest, men längsta tiden i
Alten-Tal-vigs socken såsom disponent öfver Kaafjords kopparverk,
hvarest qvänerna utgjorde den största delen af arbetsstyrkan, dels
för det landets norska befolkning icke på långt när kunde
afgifva den nödvändiga arbetskraften, och dels för det norska
befolkningen ej kände sig duga förx^ruksarbete. Herr Crowe
är en likaså opartisk som kompetent domare om det qvänska
folket och dess förhållande till Finmarken:
"Då så mycket är skrifvet ocli ännu mera sagdt för att
nedsätta qvänernas karakter, är det med nöje jag uppfyller
eder begäran, att afgifva mitt omdöme öfver dem, hvilket jag
tror mig berättigad att framställa, då knappt n&gon i
Finmarken stått i en så omedelbar beröring med dem; jag till och
med anser detta som en rättvis handling, hvilken jag är
skyldig såväl qvänerna som det offentliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
