Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304-
liglieten äro. Om de inom sig älska eller icke älska
modersmålet, kan naturligtvis ej vara föremål för det ena eller
andra partiets omdöme, gillande eller ogillande; att de gå ett
steg längre, hvad hvarje annat folk äfven skulle göra, nemligen
önska se sina barn undervisade i deras eget språks
religionsböcker, önska tolkar, för att blifva förstådda och förstå
andra, och helst önska att tala deras eget språk: allt detta
blifver först ett föremål för öfverläggning, gillande eller ogillande.
Ifall de i en ännu högre grad ville fordra deras språk häfdadt
och äradt hos oss, kunde det visserligen uppstå betänkligheter
i att gifva dem medhåll, något som veterligen af folket ej
heller har blifvit begärdt eller väntadt. Men i det som de hafva
önskat ocli framdeles önska, och som de af Finmarkens
pre-sterskap hafva fått uppfylldt, huru mycket måste derutinnan ej
billighet, humanitet, rättvisa ocli förstånd tala för dem!
Qvänerna här äro visst ursprungligen ett främmande folk,
som förr i tiden vandrat öfver från Finland till Finmarken,
men största delen är dock född i Alten och uti olika trakter
i Finmarken, hvarest de under flera slägtleder hafva bott. En
del har väl äfven kommit till Vestra Finmarken i och för
verket i Ivaafjord samt för att erhålla arbete i Hammerfest och
handelsplatserna deromkring, hvarest det alltid varit brist
på dagverkare, intill dess qvänernas invandringar blefvo
allmänna. Skilnaden mellan qvänernas och lapparnes ställning
och rättigheter är ingalunda förbisedd; de förmåner som äro
visade de förstnämnda, äro i och för sig sjelfva högst
obetydliga, som af det följande skall ses.
Hvad jag yttrat i den Constitutionen och i Tromsö tidning,
upprepar jag här: att, så länge de båda grannstaterna, Sverige
och Ryssland, visa denna omsorg för qvänerna och deras språk,
Norge endast af denna anledning bör visa detta folk och språk
en i förhållande liknande omsorg.
Intet synes dock vara billigare, än att qvänerna, som
utgöra tre fjerdedelar af distriktets befolkning, medan
norrmännen endast utgöra en fjerdedel, få sina barn undervisade af
en lärare, som förstår deras språk, och böcker, ur hvilka deras
barn sjelfva kunna läsa och lära kristendomen. Om det ej
hade funnits en så talrik och fastboende befolkning af qväner
i Alten, så skulle ej norrmännen hafva kunnat underhålla en
norsk fast skola, och då vi enligt våra lagar kunna och skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
