Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305-
fordra af dem, att deras barn skola hafva en kristlig
uppfostran enligt vår evangelisk-lutherska religion, så är det ju ej
allenast billigt och rättvist, att vi för dem underlätta tillfället
dertill, utan det blifver från vår sida en nödvändighet att göra
detta för dem möjligt genom att skaffa dem skollärare, som
på ett begripligt och fruktbärande sätt kunna undervisa dem
och sedermera vara barnens tolkar vid deras
religionsundervisning hos presten. I detta obetydliga föranstaltande består
hela den eftergifvenhet, som bevisades de genom sitt långvariga
uppehåll och såsom infödingar i landet oss tillhörande qväner
i Alten; och då man besinnar, att distriktet har fyra
skolrotar, af hvilka den ena uteslutande består af norska barn, som
komma i skolan på samma tid, så sker ju intet afbräck i de
norska barnens undervisning. De få norska barn, som komma
samtidigt med de qvänska, sysselsättas på ett eller annat sätt
i skolan, medan läraren förhörer de qvänska barnen. Endera
nu läraren förhörer de qvänska barnen på qvänska eller
norska i de timmar, som han i öfverensstämmelse med skollagen
och barnens antal är förpligtad att sysselsätta sig med
qvä-nernas barn, så lida ju derigenom de norska barnen intet
afbräck i sin undervisningstid. Vid kopparverket i lvaafjorden
hafva de qvänska barnen en särskild lärare, som qvänerna
sjelfva aflöna, medan verket aflönar den norska läraren, och
mot denna dem bevisade eftergifvenhet kan väl knappt
någon grundad invändning göras. Om icke såväl staten som
presterna här och i andra socknar i Finmarken, der
förhållandena äro desamma, och hvarest man följaktligen förhåller
sig på ofvan anförda sätt, sörja för att det finns qvänskt
talande skollärare, så kan man heller icke fordra af qvänerna, att
deras barn skola upplysas i deras kristendom och deruti
konfirmeras; dock kan staten likaså litet som kyrkan härmed vara
tjenta; nitiska prester skulle ej kunna lugna sina samveten vid
tanken att låta qvänerna gå sin egen väg, beröfvade all andlig
hjelp, undervisning och omsorg för deras moraliska och
in-telektuella väl, som man annars genom dugliga ocli i språket
kunniga skollärare och tolkar skulle kunna förskaffa dem.
Man bör dock icke skrifva det på högmodets och
styfsint-hetens räkning, att qvänerna hafva så svårt för att lära sig
norska och fattat så litet af vårt språk. De äro ju ej annat
än bondfolk, af hvilka man ej kan vänta mera än af våra egna
Hem i Finmarken. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
