Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. På väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 :
något». Och rekvisitionssedeln skulle vara undertecknad
af regementschefen! »Men, mina herrar,» föreställde
han dem, »på två månader har jag inte sett mitt
regemente, jag har inte ett öre att betala er med». Och
han fick ingenting han. En vecka senare utrymmes
Ljaojang, och samme kornett med sina dragoner
bränner upp ofantliga förråd af säd!... Eller vid
Daschitsjao: soldaterna hade svultit i tre dar, från
intendenturen gafs ett och samma svar på alla förfrågningar:
»finns ingenting». Vid reträtten öppnas magasinen,
och hvar soldat får en låda med konserver, socker och
te att bära. Soldaternas förtrytelse är omåttlig, det är
ett beständigt knot. De gå där svultna och trasiga.
En vän till mig, en kompanichef, brast i gråt, då han
såg på sitt kompani. Japanerna skriker utan vidare:
»Undan med er, barfotingar!. .. Knalla er i väg! ...
Det är rent hemskt att tänka på hvad som skall bli
slutet på allt detta. Kuropatkin har bara ett hopp —
att Kina skall resa sig.
— Kina? Hvad skulle det hjälpa?
— Hvad? Ån idén då!... Vi ha ju ingen idé
att kämpa för i det här kriget, det är det förskräckliga.
För hvad slåss vi, för hvad gjuter vi vårt blod?
Hvarken jag eller ni vet det och än mindre soldaterna.
Hur då kunna stå ut med allt hvad soldaten får
utstå?... Men om Kina reser sig — då blir allting med
ens begripligt. Kungör, att armén beordras till
kosacktjäänst i Mandsjuriet, att hvar och en skall få en
jordlott där, så förvandlas soldaterna till lejon. Idén
uppenbarar sig!... Men nu? En allmän slapphet, hela
regementen fly... Och så ha vi högtidligt förklarat,
att Mandsjuriet eftersträfva vi inte, att vi ingenting ha
där att skaffa. Vi stjäl oss in i ett främmande land,
ingen vet hvarför, och så spela vi oskyldiga till på
köpet. När man väl har begått en låghet, skall man
föra den till slut, då blir det åtminstone poesi i
lågheten. Se på engelsmännen — när de väl griper sig
an med något, så gör de det också ordentligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
