- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
94

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Slaget vid Schaho

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94
på hufvudet, tittade sig omkring — från byn kom det.
»Seså, gossar, framåt!» — och själf vände han hästen
och galopperade sin väg.

Våra soldater lyssnade ifrigt.

— Alla sprang, jag föll. .. Bredvid mig ligger
en kamrat från hemtrakten. Han försöker resa sig —
faller igen. — »Bror!» säger han. »Lyft upp mig!»
»Hur kan du begära det? Jag kan ju inte stå på
benen själf ...»

I tälten rådde halfskymning, lyktorna lyste matt.
Från alla håll hördes jämmer och stönanden. Systrarna
gåfvo de sårade te. Vi lade om de bloddränkta
förbanden; där så behöfdes anlade vi nya.

Bindorna togo slut. Jag skickade en sjukvårdare
till apoteket att hämta flere; han kom tillbaka och
anmälde, att apotekaren ej lämnade ut några utan
rekvisitionssedel. Jag bad en syster gå till apoteket och säga,
att jag skulle skrifva rekvisitionen efteråt och att man
ögonblickligt skulle lämna ut bindorna. Systern gick,
kom tillbaka och omtalade med en förvånad
axelryckning, att apotekaren nekade att utlämna hvad det vara
månde utan rekvisitionssedel.

Hvad ville detta säga?. .. Vår apotekare var en
särdeles ointelligent person och en fyllbult, men han
gjorde intryck af att vara godmodig och förekommande.
Hvad hade kommit åt honom? Sedermera lärde vi
känna honom bättre: apoteket var för honom liksom
världens centralmekanism, dess heliga gång fick icke
rubbas en hårsmån. Annars fredlig och tillmötesgående
var Michail Michailovitsch i sitt apotek som rusig af
maktkänsla; och när han var rusig — vare sig af vodka
eller af känslan af sin höga betydenhet — blef han
oförskämd.

Jag gick själf till honom.

— Michail Michailovitsch, hvad tredskar ni för?
Var god och lämna genast ut bindor, de sårade
förblöder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free