- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
117

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den långa väntan: oktober-november

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117
garna färdades massor af infanterikolonner, träng,
batterier och parker. Oupphörligt inträffade stockningar.

Under en dylik nödtvungen rast blefvo vi
upphunna af en flock kineser, hoplänkade vid hårflätorna.
Kring dem marscherade beväpnade soldater med hvita
ränder på mössorna. De satte sig att hvila i en backe.

— Hvad är det där för kineser? — frågade vi
konvojen.

— Chunchuser förstås!

Kineserna sutto stumma, de hopbundna flätorna
stramade vid deras rörelser. En, helt ung, såg sig
nyfiket omkring, en annan sköt bistert ut underläppen,
en tredje satt med likgiltig, frånvarande uppsyn.

Två artillerister kommo fram.

— Aha, en gammal bekant! — utropade de och
nickade åt en gråhårig kines.

Gubben hade en liten flottig hårfläta och glest,
gråsprängdt bockskägg; de matta, rödkantade ögonen
runno, näsan var våt. Han satt på hälarna, gnisslande
med tänderna, och plirade i solskenet; det såg ut som
om han smålog.

— Känner ni honom? — frågade jag
artilleristerna.

— Ja visst, han är från den byn, där vi legat.
Alla kineserna blef utvisade, hans gamla hustru hade
just dött. Han och hans söner kom i tysthet tillbaka
för att begrafva gumman. Vi gaf dem bröd många
gånger.

— Han och hans två söner blef tagna och ytterligare
sex till, — suckade en konvojsoldat. —
Kompanichefen gaf oss order att föra dem till divissionstaben, men
hvar finns staben? Ingen vet det.

Vi ankommo till byn Sujatun. Den låg en
fjärdedels verst öster om stationen. Byn var som vanligt
halft en ruin, men kineserna hade ännu icke utrymt
den. Öfverallt ofvanför de låga lermurarna skymtade
flata slagor och hufvuden omlindade med svarta flätor:
kineserna sluttröskade i hast kaoljan och tsjumis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free