Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den långa väntan: oktober-november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
visningen skedde med vanlig grymhet och hijärtlöshet.
Till beredelsetid erhölls — två timmar! Kosacker med
nagajkor i händerna skyndade på inpackningen,
kineserna kastade ner i sina korgar hvad de fingo fatt på.
— Seså! Marsch! — och kosackerna togo
kineserna vid nacken och slängde ut dem ur fansorna.
Alla utvisades. Några gubbar kommo nästan
genast tillbaka. De utvisades på nytt, kommo tillbaka
på nytt. Och alla dogo de på förfädernas grafvar.
En gubbe sågo officerarna länge ströfva omkring på sin
kyrkogård. De hytte åt honom med handen. Han
bodde ute på åkern, i en eländig hydda af kaoljan,
lifnärde sig på bönor, drack vatten ur en pöl. Efter
en mer än vanligt kall natt fann man honom
ihjälfrusen på en graf.
Öfverallt på dessa stilla »välsignade fält» dånade
nu ryska yxor, höga träd föllo brakande ner på
grafvarna. Hela den vida mukdenska slätten förvandlades
till en naken öken. Då vi anlände, var detta ett
blomstrande land, talrika, trefna byar lågo inbäddade i
grönskan, öfverallt sågos kyrkogårdslunder. Nu funnos
inga träd, endast stubbar stucko upp. Dystra och grå
bredde sig byarnas lerruiner. På fälten irrade
ofantliga flockar af hemlösa, utsvultna hundar. Om nätterna
nödgades förbidragande soldater försvara sig mot dem
med gevären. Hundarna söndersleto och uppåto
hvarandra. I ställningarna åto de liken och öfverföllo
sårade, och i arméns rygg gnagde de på skeletten af
kinesiska lik.
De kinesiska kistorna nedgräfvas ej i jorden, de
ställas på marken, och en konisk graf uppkastas öfver
dem. Kistorna göras stora och bastanta, af mycket
tjocka bräder. Soldaterna bortskottade grafhögarna,
lösbröto kistornas lock och väggar och lämnade
skeletten obetäckta. Och hundarna gnagde på dem. Ur
de öppnade grafvarna stirrade gulnade skallar med
tomma ögonhålor och affallna flätor, och de krökta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
