Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Slaget vid Mukden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Soldaten teg litet och frågade så halfhviskande:
— Hur kommer det sig, ers välborenhet, att det
går så galet för oss?
En ostsibirisk skytt med krossad fot bars in i
operationssalen för amputation. Hans vaxgula ansikte
var svartfläckigt af brännsår, skäggstråna voro svedda och
krullade sig i topparna. Då han kloroformerats, började
skytten gråta och svärja i yrseln. Och som ur ett
mörkt, otillgängligt djup stego ord, som förrådde
soldathjärtats hemliga tankar:
— Pjyssland har vanärat sig! . .. Hvarför fördärfva
de folket till ingen nytta! Det blir slaget och
lemlästadt för ingenting!
Och åter flödade svordomarna, och det ljöd en
dof sång som liknade gråt.
De sårade lades till sängs, fingo kvällsmat och te.
De hade icke sofvit på tre dygn, knappast ätit och inte
ens druckit — vatten hade ej stått att få. Och nu
hvilken ljuflighet för dem detta lugn, denna stillhet
och medvetandet om trygghet för faror! I fansan var
varmt och ljust af lampsken. Det dracks te, pratades
och berättades. Soldaterna hade iförts rena skjortor
och svepte med välbehag täckena om sig.
Plötsligt, klockan nio på kvällen, ett telegram från
kårläkaren: på order af kårchefen skulle alla de sårade
ofördröjligen afpolletteras från sjukhusen, allt
öfverflödigt af kronans tillhörigheter skulle inpackas och föras
åt norr, till byn Hunhepu.
Det blef en brådska. Fordonen spändes
skyndsamt för. De nyss insomnade patienterna drogos upp
ur bäddarna, sjukhusplaggen togos af dem, och de
ifördes sina egna trasor samt pälsarna. Dödströtta
sutto de sårade och vaggade på britsarna och
somnade där de sutto. En enda, blott en enda natts hvila
— hur den skulle ha stärkt deras krafter, hvad den
skulle ha varit mycket mera värd än alla medikamenter
och till och med förband!
Tolf vagnar körde fram. Hästarna frustade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
