- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
219

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. På Mandarinvägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219
sårad officer. Hela hans ansikte var täckt af förband,
endast för munnen var en öppning lämnad. Förbanden
voro bloddränkta, de bildade som en röd ansiktsmask,
och blodet droppade från dem. Bredvid satt en annan
sårad officer, blek af blodförlust. Kraftlös och med
dyster uppsyn höll han kamratens blodiga hufvud i
sitt knä. Kärran skakade och riste, det blodiga
hufvudet for af och an, som liflöst.

Genom dammet framskymtade ett bekant, kvinnligt
ansikte — oändligt trött, blekt, med blåa ringar kring
ögonen. Jag igenkände syster Kamenjeva, hustrun till
artilleriofficern. Hon åkte i sin egen char-à-banc,
ensam, utan kusk. Hon satt på sidan, och i botten af
char-à-bancen låg ett stort, kantigt föremål, täckt med
en vaxduk.

JJJag banade mig fram till henne och hälsade.

— Ni reser ensam?

— Ja, — rösten lät som om den kommit från en
annan värld. Ögonen stirrade orörliga — jättestora,
mörka, omgifna af blåa ringar. — Ser ni, jag beställde
en kista i Mukden, jag ville taga honom med på tåget,
föra honom hem till Ryssland ... Kistan blef inte
färdig i tid, så här tog de inte emot honom på tåget ...
Tog inte emot honom . .. Stationen var redan
öfvergifven ...

Med ens förstod jag: det stora, kantiga föremålet,
som låg under vaxduken på botten af char-à-bancen,
var hennes mans lik. Vinden bar till mig en kväfvande
stank af ruttet kött.

— Varvara Fjodorovna! Det är ju ingenting att
göra! Begraf den döde här, jag skall hjälpa er att
ordna om det .. Inte kan ni föra honom med er!

Hon såg på mig med en främmande, förvånad
blick.

— Nej, jag skall föra hem honom . . . Om jag
öfverger honom här, blir jag i alla fall vansinnig.

— Etrs välborenhet! Herr doktor! — skrek från
andra sidan vägen en soldat, som tvärs igenom dammet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free