Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. På Mandarinvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
gått i bivack. Där voro dessutom några andra förband
af vår kår och äfven kårchefen i egen person.
Eldarna bolmade, soldaterna kokade tevatten och
värmde konserver. Af läkarna vid Sultanovs sjukhus
erforo vi, att de alltsedan uppbrottet från M—ni icke
heller arbetat utan legat oetablerade söder om Mukden.
Men dem hade kårstaben naturligtvis icke glömt att
underrätta om uppbrottet. Dyster och gul i hyn satt
Sultanov hopsjunken på en fällstol, och Novitskaja lade
socker i hans te.
Vi åto och drucko te. På bygatan hvirflade
dammet. Trängvagnar gnisslade, det ljöd svordomar.
Öfver den lilla floden gick utanför byn en gammal
smal bro, och trängkolonnerna slogos om att få komma
först öfver.
En afdelning kosacker red förbi.
— Gör er inte för god tid, på andra sidan berget
stå japaner, — sade de likgiltigt.
Detta var otroligt — vi hade hunnit för långt
bort. Men nervös brådska bemäktigade sig alla. Man
vattnade hästarna i hast och spände för.
Kårchefen fann ett öfvergångsställe öfver floden i
närheten af vår äng och bestämde trängkolonnernas
ordningsföljd. Främst ställdes Sultanovs sjukhus, ehuru
det enligt nummerordningen kom efter vårt.
Det sultanovska trängförbandet öfvergick floden
och styrde öfver åkrarna kosan mot Mandarinvägen.
Också vår tur kom. Sluttningen ner till floden var
brant, andra stranden än brantare. Hästarna spände sig,
deras hofvar gledo, piskorna klatschade, soldaterna sköto
på vagnarna bakifrån.
Bakom vår träng hade redan en massa nya
trängförband samlat sig. Öfver den smala bron strömmade
också en oafbruten rad af vagnar.
På andra sidan floden, i närheten af den kinesiska
kyrkogården, steg plötsligt en väldig, gulgrå rökpelare
i luften, och därpå ljöd ett kort, liksom ihåligt brak.
Jag stirrade häpen. Hvad ville detta säga? En ny
Veressajev, I kriget. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>