Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Irrfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
ler och signaler nådde oss endast svagt. Till sist
drunknade också dessa ljud i den hvita stillheten.
Vi tågade och tågade. Ingenstädes ett ryskt
ansikte. Här funnos nästan inga byar, blott talrika,
enstaka farmer på tre fansor hvar. Kineserna vid portarna
följde oss med uppmärksamma och som vanligt
oföränderligt lugna blickar.
Solen sken, snön gnistrade. Instinktivt flockade sig
soldaterna tätt inpå vagnarna. Förarn i sin pälsmössa
gick stum framför truppen stödd på den långa käppen,
och hans utstående, djärfva ögon hade alltjämt samma
besynnerligt skrattlystna uttryck.
Åndtligen framkommo vi till byn Hunschimiosa.
Här fingo vi veta, att någon by med namnet Lidiatun
ej fanns i trakten — där voro endast byarna Lidiu
och Lidiafan. På afstånd syntes de tidigare anlända
sjukhusens bivacker. De hade slagit sig ner i den stora
byn Lidiafan. Där voro alla fansorna upptagna, ingen
fanns kvar åt oss.
Åfven här hade alla en känsla af häpen undran
och öfvergifvenhet. Ett af sjukhusen hade i går
öfvernattat i en by, där enligt kinesernas uppgift en stor
afdelning välbeväpnade chunchuser hade tillbragt den
föregående natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
