Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
följts åt in till staden... Och officerarna fingo kasta
sig upp på tåget och taga plats på sina kappsäckar
sofva på golfvet i korridorerna.
— Det är strejk! Titta, pojkar, titta !
— Se på de röda flaggorna!
— Hvar?. . . Å, det är ju stationsinspektorns
mössa!
— Dumbom! Mös..sa!. . . Där borta fladdrar
de ju!
Det var ett lif och en rörelse bland soldaterna.
Vi gingo ut på plattformen. Alla blickade åt höger. På
andra sidan banan rörde sig långsamt en stor, svart
folkmassa.
Men vi höja på krigarns sätt
stridens banér för arbetarns rätt...
Ett ensamt lokomotiv ångade hvisslande förbi och
dolde för ett ögonblick allt.
En hop folk omringade ett tåg, som just anländt
västerifrån. På plattformen till en vagn stod en
dödsblek gendarmofficer och yttrade något till folket.
— Du ljuger, din usling! — skrek man till svar.
— Mäördare! Kain!
— Blodsugare! Har du sugit dig mätt på kristet
blod än?
Vårt tåg satte sig i rörelse under ideliga
varningssignaler till den sorlande, upprördt gestikulerande
folkmassan.
Konduktörn hoppade upp på det framglidande
tåget. Vi började öfverhopa honom med frågor —
hvad hade händt, hvad var det fråga om?
— Det var en ryttmästare, som kommit med
persontåget från Nisjne-Udinsk. Där har skjutits på
folket på hans order. Tjugo arbetare sköt han. Vi ville
se hvad det var för en människa, som bär sig så åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
