- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
326

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemåt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

— Och jag som telegraferade till min hustru, att
jag kommer! I morgon blir jag kanske ihjälslagen ...

Nästa morgon i dagbräckningen samlade han ihop
sina effekter, och kalfaktorn bar dem ur vagnen.

— Huart tar ni vägen?

— Omöjligt att sofva här, mina herrar, i sån kyla!
Jag flyttar öfver till soldaterna i varmvagnen.

Men det var tydligt, att herr kaptenen drog sig ur
det obehagliga spelet.

Lyckligtvis kom det ej till några våldsamheter.
Soldaterna rörde inte öfversten. Inom kort fingo vi en
ny vagn, och kaptenen återkom till oss.

Vårt tåg var trettiåtta vagnar långt. Det gick nu
nästan tomt; i hvar varmvagn åkte ej mer än fem, sex
soldater. Man ville afkoppla femton vagnar, men åter
vägrade soldaterna att lämna sina platser. Förgäfves
försökte man öfvertala dem. De nästan tomma vagnarna
fingo tillryggalägga tusentals verst. Och därborta
bakom oss behöfdes de för andra soldater.

Från Kainsk susade vi i väg i svindlande fart
nästan utan ett uppehåll på hela natten. På morgonen
voro vi redan i Omsk. Den knubbige kaptenen
gnuggade själfbelåtet händerna.

— Tacka mig, mina herrar! Det är jag som
skaffat en så bra maskinist. Titta så det går!

På morgonen erforo vi, att vår kapten ej alls haft
något med saken att skaffa. Kvällen förut hade tre
starkt berusade soldater trängt sig upp på lokomotivet
och tillsagt lokomotivförarn, att han skulle köra det
fortaste han kunde, annars skulle de kasta honom af
lokomotivet. Efter några stationer började soldaterna
frysa och återvände till sin varmvagn. Men då de
gingo, förklarade de för lokomotivförarn, att om han
saktade farten, skulle de genast komma tillbaka och
krossa hans skalle.

Och i alla eschelonger tillgick det på samma sätt.
En lokomotivförare tvangs af druckna soldater att ge
sig af från stationen utan bromsstång; med säker ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free