Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häkta loss sin kräpp, och Peter Ivanovitj plattade på
nytt till den rebelliska puffen. Men änkan lyckades
inte komma helt loss, och åter reste sig Peter
Ivanovitj, åter gjorde puffen uppror och till och med
gnisslade. När allt äntligen var överståndet, tog Praskovja
Fjodorovna fram en battistnäsduk och började gråta.
Peter Ivanovitj å sin sida hade avkylts av episoden med
kräppen och striden med puffen, och han satt tyst
och mulen.
Den pinsamma situationen avbröts av Sokolov, Ivan
Iljitj’ betjänt, som kom och meddelade att den
gravplats Praskovja Fjodorovna utsett skulle kosta
tvåhundra rubel. Hon slutade upp att gråta, kastade en
lidande blick på Peter Ivanovitj och sade på franska
att hon hade det mycket tungt. Peter Ivanovitj gjorde
ett stumt tecken, som uttryckte hans fulla övertygelse
att så var.
— Rök för all del, sade hon med ett tonfall som
ljöd på en gång upplyft och nedtryckt, och hon började
med Sokolov avhandla priset på gravplatsen.
Peter Ivanovitj efterkom uppmaningen, medan han
lyssnade till hur hon ingående frågade ut Sokolov om
prisen på de olika gravplatserna och bestämde vilken
som skulle tagas. Då hon givit sina instruktioner härom,
gav hon också föreskrifter om sången. Sokolov gick.
— Jag styr med allting själv, sade hon till Peter
Ivanovitj och sköt undan albumen på bordet, och när
hon märkte att cigarrettaskan hotade även bordet satte
hon genast fram en askkopp. — Jag anser det skulle vara
hyckleri att låta påskina att jag för min sorgs skull
inte förmår sysselsätta mig med praktiska ting, återtog
hon. Tvärtom, ifall något kan — inte trösta, men
förströ mig, så är det omsorgerna om honom — hon tog
åter fram näsduken som skulle hon till att gråta, men
med ens liksom övervann hon sig och började tala
lugnt.
— Det är något jag skulle vilja rådgöra med er om.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
