Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flytande på den. Men ett sådant motiv tycks vara
ganska överflödigt. Den primitiva människan har ju
icke något val, icke något annat sätt att tänka.
Det är henne naturligt, som medfött, att hon
projicierar sitt eget väsen på yttervärlden och att hon
anser alla förlopp, som hon iakttager, som
yttringar av väsen, vilka i grund och botten äro lika
henne själv. Detta är det enda sätt, på vilket
hon kan fatta saker och ting. Och det är inte
alls självklart utan tvärtom ett märkvärdigt
sammanträffande, om det skulle lyckas henne att
genom att följa sina naturliga anlag tillfredsställa
ett av sina viktigaste behov.»
Jag finner inte detta så märkvärdigt. Menar ni
då, att människans tänkande inte vet av några
praktiska motiv utan blott är uttryck för en
oegennyttig vetgirighet? Det vore dock mycket
osannolikt. Då tror jag förr, att människan, även när
hon personifierar naturkrafterna, följer en infantil
förebild. Hon har på personerna i sin första
omgivning lärt sig, att om hon står i relation till
dem, kan hon också utöva inflytande på dem,
och därför behandlar hon senare i samma avsikt
allt annat, som möter henne, liksom dessa
personetr. Jag motsäger alltså icke er deskriptiva
anmärkning, det är verkligen naturligt för människan
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
